SJ-kaoset visar vilket dårpippiland Sverige är
Snart går det inte att resa klimatsmart i Ulf Kristerssons Sverige, skriver Arbetets politiska redaktör.
1973 skojade talkshowvärden Johnny Carson om att en kongressledamot i Wisconsin varnat för att toalettpappret snart skulle försvinna från butikshyllorna.
Även om det bara var ett skämt så började snart toalettpapper bli en bristvara på många ställen i USA.
Folk hamstrade, ransonering infördes på sina ställen, priserna steg, en svart marknad uppstod och i åtminstone fyra månader var det svårt att få tag i toalettpapper – trots att det egentligen aldrig varit risk för en brist.
Den amerikanska reaktionen var kanske inte så konstig egentligen. 1973 var ett exceptionellt krisår och elektricitet, bensin och lök var redan bristvaror.
Börsen hade kraschat, oljekris rådde, ekonomin stagnerade och Carsons skämt om toalettpappret släppte lös en konsumentpanik som vi sällan sett i Sverige.
Skapade rusning till konsumtion
Men i veckan blev det åka av. Regeringens besked i måndags att hela bonusen för miljöbilar skulle stekas från och med onsdag skapade oro i bilbranschen.
Bilhallar över hela Sverige fick hålla nattöppet för att kunna ta emot kunder som i sista sekund ville köpa elbil med rabatt.
Vad har Sverige blivit för dårpippiland när regeringen tar ett beslut från en dag till en annan som skapar rusning till konsumtion?
Nå, bara sekunder efter att onsdag blivit torsdag drog nästa vansinne i gång när SJ till sist släppte tågbiljetterna inför de kommande storhelgerna.
Anstormningen var enorm. Sajten och appen kraschade, biljettpriserna steg framför ögonen på kunder som aldrig lyckades slutföra sina köp. I skrivande stund vet SJ inte när problemen kan vara avhjälpta.
Just en tröst för människor som får ställa in eller göra om sina julfiranden.
Det är skojare som styr
Vad har Sverige blivit för dårpippiland när tågbolaget vi äger gemensamt har en affärsmodell som bygger på att folk som vill resa med tåg är vakna klockan 03 för att kanske säkra biljetter vars pris sätts genom tokeriet ”dynamisk prissättning”?
Ett land där flygbiljetterna nästan alltid är billigare än tågbiljetterna.
Ett land där tågbolagets vd försvarat sig med att priset bara är ”en upplevelse”.
Ett land där det snart inte går att agera klimatsmart i sitt resande.
Ett land där politiker beslutade sig för att bryta sönder ett fungerande tågmonopol och sedan bolagisera och avreglera sönder trafik, drift och underhåll.
Ett land där 57 bolag konkurrerar om tågtrafiken och måste samsas om spåren och där det blir stört omöjligt för Trafikverket att lägga en tågplan som håller.
Ett land där den nya regeringen omedelbart skrotade planerna på att bygga en ny höghastighetsbana och slaktade underhållet av befintlig järnväg.
Ett land där fullkomliga och totala skojare styr.