Barnarbete ökar i talibanernas Afghanistan
Först kom pandemin, sedan talibanerna. När fattigdomen sprider sig ökar barnarbetet i Afghanistan. Nu jobbar vart fjärde barn i landet.
En 9-årig flicka i en tegelfabrik utanför Afghanistans huvudstad Kabul. Rädda barnen larmar om att barnarbetet ökar kraftigt.
Motorvägen ut ur Afghanistans huvudstad Kabul kantas av tegelfabriker.
Det är ett tungt jobb, även för vuxna. Men nu kånkar barn så unga som fyra år vattendunkarna, bär tegelformarna och skjuter skottkärrorna.
Tolvåriga Nabila är ett av de äldsta barnen på sin tegelfabrik.
Fram tills för några år sedan gick hon i skolan, berättar hon för nyhetsbyrån AP. Helst skulle hon vilja fortsätta sin utbildning, men det går inte.
Den afghanska ekonomin har kollapsat och familjens försörjning bygger på att hon bidrar.
– Vi kan inte tänka på något annat än jobbet, säger hon.
Barnarbete i Afghanistan
25 procent av barnen i Afghanistan uppger att de lönearbetar utanför hemmet. I landets mest utsatta provinser är andelen nära 40 procent.
Barn arbetar bland annat i gruvor, i tegelfabriker och med småskalig återvinning. Arbetsplatserna saknar som regel all form av skyddsutrustning.
88 procent av barnen säger att de har ätit mindre under det senaste året. En tredjedel av alla barn går inte i skola.
Källa: Rädda barnen
Torka, pandemi och talibaner
Afghanistan har varit fattigt länge. Den evighetslånga militära konflikten har försvårat uppbyggnaden av en fungerande ekonomi. Men på senare år har flera faktorer gjort en redan svår situation än mer ansträngd.
Pandemin fick delar av det bräckliga sjukvårdssystemet att kollapsa. Och den svåraste torkan på årtionden har slagit hårt mot det jordbruksberoende landet.
Efter talibanernas maktövertagande för ett drygt år sedan har utsattheten skjutit i höjden. 97 procent av alla afghanska familjer har svårt att ge sina barn tillräckligt att äta, enligt Rädda barnens senaste siffror.
– Den ekonomiska situationen har försämrats väldigt kraftigt, säger Sultana Azizi till Arbetet Global.
Ekonomisk kris i Afghanistan
Flera årtionden av oavbruten väpnad konflikt har trasat sönder det afghanska samhället och ekonomin.
Efter talibanernas maktövertagande 2021 råder för första gången på länge ett relativt lugn. Samtidigt har fattigdomen ökat ytterligare.
Många biståndsorganisationer drog sig ur Afghanistan när talibanerna återkom. Utländska sanktioner och kapitalflykt bidrog till en bankkollaps.
Pandemin har i kombination med svår torka förvärrat situationen ytterligare.
Barnarbetet har ökat. Den nya regeringen förnekar det, men jag ser det runt mig varje dag.
Vart fjärde barn i Afghanistan jobbar
Hon är personalchef på Svenska Afghanistankommittén. I hemstaden Kabul har hon med egna ögon sett hur antalet barn på gatorna blivit fler.
– Barnarbetet har ökat. Den nya regeringen förnekar det, men jag ser det runt mig varje dag, säger Sultana Azizi.
– Små, små barn samlar platspåsar för att återvinna, de väntar på marknaden och frågar om de kan bära dina matvaror. De putsar skor och tvättar bilar.
När Rädda barnen frågar svarar 25 procent av barnen i Afghanistan att de jobbar. Siffran gäller bara barn som lönearbetar, inte dem som hjälper till i det egna hemmet eller med familjens jordbruk.
I tegelfabrikerna arbetar barnen tillsammans med sina föräldrar. För varje 1 000 tegelstenar familjerna tillverkar får de motsvarande 45 kronor. Om barnen deltar i arbetet kan en familj klara 1 500 tegelstenar på en dag.
”Att överleva är viktigare”
Bakom varje barn som tvingas arbeta finns en historia om fattigdom, om föräldrar som inte lyckats få pengarna att räcka till familjens behov.
Rahims tre barn, i åldrarna fem till tolv år, arbetar med honom i tegelfabriken. Tidigare gick de äldsta i skolan. Men redan innan talibanernas maktövertagande hade verkligheten tvingat pappan att välja mellan en bättre framtid eller mat för dagen.
Ett beslut som i själva verket inte är ett beslut alls.
– Det finns inget annat sätt, säger Rahim till AP.
– Hur ska de kunna studera när vi inte har bröd att äta? Att överleva är viktigare.
Afghanistan och talibanerna
Efter en blixtoffensiv intog talibanerna den 15 augusti 2021 huvudstaden Kabul och återerövrade makten i Afghanistan.
Talibanrörelsen föddes 1994 men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen Kabul. Den kontrollerade större delen av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001, som följde på terrordåden i USA den 11 september.
Då var talibanernas maktutövande brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Hittills har talibanernas nuvarande styre varit mindre våldsamt, men många bedömare menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om framtiden. Det sägs pågå en maktkamp mellan mer moderata och radikala falanger inom talibanrörelsen.
Talibanernas ideologi kombinerar en fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Källor: Arbetet Global, TT
