Klart för samordning för fack i LO i avtalsrörelsen 2023 – gemensamma krav på lön och villkor

Det var in i det sista oklart om LO-förbunden skulle kunna jämka ihop sina krav på löner och arbetsvillkor.

Men samtliga LO-fack står bakom den samordning som LO:s representantskap beslutat om i dag.

De är eniga om en avtalskonstruktion som känns igen från tidigare år.

Så här ser lönekonstruktionen ut:

Löner upp till en viss nivå, 27 100 kronor i månaden, ska höjas med ett bestämt antal kronor. Löner ovanför den nivån, det så kallade ”knäet”, höjs i stället med en procentsats (som kommer att slås fast senare).

Procentsatsen och krontalet hänger ihop, på så sätt att krontalet beräknas som det antal kronor den procentuella lönehöjningen ger vid en månadslön på just 27 100 kronor.

Löneökningarna räknas fram utifrån lönerna på varje arbetsplats. På så sätt bildas en pott, som sedan fördelas bland de anställda efter förhandlingar mellan facket och arbetsgivaren lokalt. Det finns alltså inga garantier för att du som anställd ska få en bestämd löneökning.

Så långt är det samma konstruktion som LO-förbunden använde i sina avtalskrav 2020 och 2017.

Men den här gången kompletteras kraven med att de lägsta lönerna i kollektivavtalen ska höjas mer än lönerna i stort.

Lägsta lönerna höjs mer

LO-förbunden kommer att kräva att avtalens lägsta löner höjs med 115 procent av krontalet för dem som tjänar 27 100 kronor i månaden eller mindre.

– För vissa förbund betyder det här en större höjning av avtalets lägsta löner, för vissa mindre. Vi har inte hunnit räkna på hur det slår för våra medlemmar, det här blev klart sent igår kväll, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer.

Utöver höjda löner kommer LO-förbunden att kräva förbättringar i sina kollektivavtalade försäkringar och pensioner.

Ett viktigt krav är att arbetsgivaren ska anmäla till försäkringsbolaget AFA när arbetare blir sjuka. I dag gäller en sådan anmälningsplikt bara tjänstemännen, inte arbetarna, vilket gör att LO-medlemmar missar pengar från den kollektivavtalade försäkringen.

Seko vill se lönekrav först

Samtliga LO-förbund ställde sig bakom de gemensamma kraven när LO:s representantskap möttes i ABF-huset i Stockholm i dag.

Men beslutet är en rekommendation – varje förbund kommer att fatta ett eget beslut om det ska delta i samordningen eller inte.

Senast den 9 december ska förbunden ha tagit ställning.

Förbunden inom 6F, alltså Seko, Byggnads, Fastighets, Målarna och Elektrikerna, deltog inte i presskonferensen där samordningen presenterades.

Seko betonar att förbundet vill se lönekraven i siffror innan ett beslut fattas.

”LO kan inte ensam ta ansvar”

LO:s ordförande Susanna Gideonsson betonar att LO inte ensamt kan ta ansvaret för att få ner inflationen genom återhållsamma lönekrav.

Arbetsgivarna, regeringen och andra aktörer måste ta sitt ansvar. Vilket LO ännu inte sett att de gör.

– LO:s styrelse kommer att arbeta vidare med de frågorna, säger Susanna Gideonsson, som bland annat väntar på politiska beslut om att skydda hushållen från höga elpriser.

– Att vd:arnas bonusar och utdelningarna till aktieägarna är skyhöga när våra medlemmar har det oerhört tufft, det går inte, säger Susanna Gideonsson.

Exakt hur företagen ska ta ansvar preciserar inte LO:s ordförande, men hon nämner att näringslivets organisationer skulle kunna bilda opinion.

LO-förbunden lyckades inte hålla ihop i avtalsrörelsen 2020, och inte heller 2016.

– Den historiken, men framför allt de svåra tiderna för medlemmarna, gör att det är oerhört viktigt att vi håller ihop nu, säger Linda Palmetzhofer.

”LO-samordning extra viktig”

Arbetet rapporterade i fredags att LO-förbunden, fyra dagar innan deadline, hade svårt att enas om avtalskrav.

Medlingsinstitutets Irene Wennemo hade dock förhoppningar på att LO skulle kunna samordna sig.

– Det här är första gången industriavtalet testas under hög inflation och minskande reallöner. Det gör att en LO-samordning är extra viktig i år. Med ett samordnat LO tror jag det blir mindre stök längre fram, sa hon till Arbetet under måndagen.