Mitt i helglunken kallades det helt plötsligt till presskonferens från Regeringskansliet.
Lördag eftermiddag. En udda tid minst sagt.
Innehållet var först också mycket kryptiskt. Det handlade om elmarknaden. Och om Ryssland.
Det kunde i värsta fall leda till en finanskris om inget gjordes sades det.
Uppställningen med statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg, riksbankschef Stefan Ingves och Finansinspektionens chef (samt tillträdande riksbankschef) Erik Thedéen andades onekligen att något stort var på gång.
Vad har då hänt egentligen?
Ryssland stoppar gasen
Jo, på fredagen den 2 september meddelade Ryssland att gasleveranserna till Europa via gasledningen Nord Stream 1 stoppas tills vidare.
Sverige importerar ytterst lite gas, men vårt grannland Tyskland gör det desto mer. Det är en av anledningarna till att elpriset ökat så mycket sedan Ryssland invaderade Ukraina.
Gasleveranserna har blivit allt mindre och allt dyrare. Något som i sin tur har höjt energipriserna på den gemensamma europeiska marknaden för el.
Bakgrunden till att priserna höjs så mycket i Sverige beror därmed dels på att vi har ett sammankopplat elnät med bland annat Tyskland. Dels på att produktionen och distributionen av el i Sverige idag är uppdelad i marknader.
Det verkar som att Nasdaq Clearing höll på att kasta ut elbolag från börsen.
Mellan 1946 och 1996 hade staten den övergripande kontrollen över utbyggnaden av elförsörjningen och knöt den till den statligt reglerade kreditmarknaden. Men efteråt har arbetet lämnats åt olika elbolag.
Elen som produceras säljs sedan via en börs kallad Nord Pool. Handeln via Nord Pool är i sin tur kopplad till Nasdaq Clearing som avgör vilka som får handla och inte.
Elbolag kan kastas ut
Och varför behövde två ministrar och två myndighetschefer hålla presskonferens?
Det verkar som att Nasdaq Clearing höll på att kasta ut elbolag från börsen.
Ju högre elpriserna har blivit desto mer pengar, också kallat likviditet, behövs som säkerhet för att få handla. Bolagen måste visa att de kan få fram pengar snabbt för få att sälja och köpa kontrakt på börsen.
Problemet är att med ökande elpriser har dessa summor växt oerhört snabbt. Erik Thedéen nämnde siffran 1100 (!) procent.
Det är en prisökning som storleksmässigt är vad man skulle kalla en bubbla.
Ska man tro Thedéen och Ingves verkar det som att banksystemet inte längre kunde ställa upp med så stora summor. Staten fick kliva in.
Det innebär att marknaden idag är kopplad till finanssektorn och att el är en vara som säljs och köps som ungefär som aktier.
Om det verkar förvirrande att el köps och säljs via en börs snarare än att gå direkt från produktion till elbolag till konsument är det för att elmarknaden så att säga har finansialiserats.
Det innebär att marknaden idag är kopplad till finanssektorn och att el är en vara som säljs och köps som ungefär som aktier.
Dessa marknader är känsliga. Hade det inte varit Ryssland kunde till exempel torkan i Europa och brist på kärnkraftsproduktion i Frankrike också gett upphov till gungningar om än inte lika stora som nu.
S valtaktik
Frågan har också ställts om det handlade om valtaktik från Magdalena Anderssons och Mikael Dambergs sida att kalla till presskonferens.
Elmarknadens funktionssätt är trots allt en ganska teknisk fråga. Troligtvis uppstod spekulationen eftersom Socialdemokraterna gjort det till en del av sin valkampanj att framställa sig som en kompetent krishanterare.
Det går förstås inte att utesluta att några extra poäng kunde plockas i den kategorin. Men varken Ingves eller Thedéen hade ställt upp om det inte verkligen var något allvarligt på gång.
Den här gången är det alltså elmarknaden. Och regering och myndigheter krishanterar.
Efter övningen i lördags är det rimligt att undra om vi ska ha system för våra mest basala varor som kan svänga så här.
På 1990-talet fick staten gå in och röja upp efter att bostadsmarknaden hade finansialiserats och kraschat.
2008 ställdes garantier ut för de stora bankerna efter riskabel expansion i Baltikum.
Den här gången är det alltså elmarknaden. Och regering och myndigheter krishanterar.
Men frågan är om det i längden är hållbart. Med tanke på klimatförändringarna är det antagligen inte sista gången risken för en krasch ökar.
