Stresslarm från vården i Skåne – hjärtklappning och ångest del av jobbet

Hjärtklappning, oro, buksmärtor, sömnsvårigheter. Så lyder den dystra refrängen i anmälningar till Arbetsmiljöverket som skyddsombud inom vården i Skåne har gjort under 2022.

Här syns det tydligt hur vårdkris och personalbrist kryper under skinnet på anställda.

Tretton gånger under årets första åtta månader begärde skyddsombud i regionen Arbetsmiljöverkets hjälp med sin arbetsmiljö, visar Arbetets sammanställning.

De beskriver gång på gång en hög belastning som blir ännu större när personal blir sjukskriven eller säger upp sig. De frågar vad som ska väljas bort när tiden inte räcker till exempel på en kirurgavdelning.

”Förödande effekter för vården”

”Patientsäkerheten är hotad och det skapar enorm oro och en stress bland medarbetarna”, skriver skyddsombud från Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal om akuten i Ystad. Från kirurgavdelningen i samma stad beskrivs en ohållbar situation med överbeläggningar, svårt sjuka patienter och obalans mellan krav och resurser.

”Ett haveri”, skriver skyddsombuden på en vårdcentral i Lund när de larmar om stress, sjukskrivningar och medarbetare som säger upp sig.

Från laboratoriemedicin sägs att det kommer att få ”förödande effekter för sjukvården i Region Skåne” om inte åtgärder sätts in.

Och som röd tråd återkommer uppräkningarna av stressymptom.

Kan få viten på 380 000

Åtta av tretton anmälningar är så kallade 6:6a-anmälningar.

Då har skyddsombud först bett arbetsgivaren om åtgärder, men gått till Arbetsmiljöverket när de fått svar de inte varit nöjda med.

I fem av de ärendena har Arbetsmiljöverket redan nu beslutat att Region Skåne måste åtgärda situationen. Om besluten inte följs kan regionen under hösten krävas på sammanlagt 380 000 kronor i vite.

I ytterligare två fall har myndigheten flaggat för att krav kan komma, endast ett ärende är avslaget.

”Personalbrist beror på arbetsmiljö”

Tonen i Arbetsmiljöverkets beslut skvallrar om ett trytande tålamod med regionen. När man i juli kräver åtgärder mot arbetsbelastningen på kirurgavdelningen i Ystad konstateras att det finns flera ärenden om arbetsbelastningen i regionen – och att problemen inte är nya.

Myndigheten slår fast att höjd måst tas för osäkerheter när man bedömer vilken bemanning som behövs på avdelningen. De skriver: ”Ni måste distansera er från tankesättet att minsta överkapacitet är av ondo.”

När regionen hänvisar till brist på sjuksköterskor svarar Arbetsmiljöverket att bristen inte är absolut utan beror på ovilja att jobba i nuvarande arbetsmiljö, och fortsätter: ”Detta har ni både möjligheter och skyldigheter att ändra på.”

När regionen har hänvisat till vilken bemanning budgeten tillåter på vuxenpsykiatrin i Trelleborg inskärper Arbetsmiljöverket att arbetsmiljöreglerna säger att det ska vara balans mellan krav och resurser. Arbetsgivaren behöver ta reda på vad som är en rimlig läkarbemanning utifrån kraven i arbetet, inte utifrån budget.

Myndigheten slår också fast i flera beslut att läget är sådant att man behöver ta till åtgärder i vardagen som egentligen är avsedda för tillfälliga arbetstoppar. Det handlar om tydliga prioriteringsordningar för vad som ska väljas bort.

1 389 timmars övertid

Utöver de åtta 6:6a-anmälningarna har Vårdförbundet fem gånger vänt sig till Arbetsmiljöverket om övertidsuttag som de menar utgör brott mot arbetstidslagen. Anmälningarna har gjorts efter att facket begärt ut och granskat övertidslistor för regionens olika verksamheter.

Inom primärvården visade det sig finnas en person som arbetat 1389 timmars övertid under 2021. Flera andra inom regionen har jobbat mer än 600 timmar utöver sin ordinarie tid, enligt Vårdförbundets uppgifter.

Arbetsmiljöverket har ännu inte tagit beslut i de ärendena.

– Den övertid som våra grupper arbetade i Region Skåne förra året motsvarar 272 heltider. Det är 55 fler än två år tidigare, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne till Arbetet.

Hon konstaterar att det inte är konstigt att det sliter på anställda att täcka in så många obemannade tjänster med övertid. Framöver är hon orolig för att ohälsotalen stiger eller att fler säger upp sig.

”Fruktansvärt hög belastning”

– Arbetsmiljön har ju inte varit bra på många år och sedan gjorde många sitt yttersta under pandemin. Efter pandemin har arbetsbelastningen blivit fruktansvärt hög, främst på akutmottagningar med dygnet-runt-verksamhet men även på majoriteten av alla vårdavdelningar.

Malin Tillgren säger att många har sagt upp sig och att arbetsgivaren har haft svårt att rekrytera tillbaka kompetensen, men menar att det är regionens ansvar att göra det möjligt. Hon hänvisar till siffror som säger att 13 000 sjuksköterskor, på nationell nivå, har valt att lämna yrket. 

–  Hade man varit en mer attraktiv arbetsgivare så borde man ju kunna locka tillbaka en hel del av dem.

Socialdemokraterna i Region Skåne har lovat 3 000 nya vårdanställda om de vinner valet, Moderaterna har svarat med att de ska anställa 3 500. Malin Tillgren är orolig för att löftena landar i att personal utan utbildning anställs.

– Det underlättar inte för våra medlemmar.

S lovar kortade vårdköer

Arbetet har sökt Region Skånes moderata ledning för kommentarer, men fått besked att det inte finns tid innan valet.

– Det borgerliga regionstyret har haft väldig mycket sparkrav på sjukvården när man i stället hade behövt tillföra resurser, säger Henrik Fritzon, socialdemokratiskt oppositionsråd i regionen som svar på varför situationen i vården ser ut som den gör.

Han säger att man behöver ta bort sparkraven och förbättra arbetsmiljön för att bryta mönstret.

– Det allra viktigaste är att öka grundbemanningen.

Ett centralt vallöfte från Socialdemokraterna i regionen handlar om kortade vårdköer. Henrik Fritzon säger att en arbetsmiljösatsning är en förutsättning för att uppfylla det löftet.

– Annars kommer vi inte hitta folk som vill jobba i Region Skåne.

Apropå Malin Tillgrens oro för att vallöftena om ny vårdpersonal ska innebära outbildade personer säger han att man inte kommer att anställa personal utan utbildning.