Oro för att hårdare straff kan leda till ökat dödligt våld mot polisen

– Om du ändå riskerar att få livstid, vad kostar det då att döda en polis?

Den retoriska frågan ställer Fredrik Hagelin, regionalt samordnande huvudskyddsombud för polisen i region Mitt.

Det väller fram kriminalpolitiska förslag från partierna. Många handlar om hårdare straff: dubblad strafftid för den som begår gängrelaterade brott, skärpta straff för rån och vapenbrott, avskaffad straffrabatt vid upprepade brott.

Reaktionen : ”Blev paff”

Mitt i floden av politiska förslag som ska minska kriminaliteten står polisen, som redan är hårt pressad. Utsattheten för hot och våld är hög.

– Jag säger inte att det inte behövs hårdare straff, det tar jag inte ställning till. Men ju större risken är för ett hårt straff, desto mer benägen är man att begå brott mot en polis för att komma undan, säger Fredrik Hagelin.

Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud för polisen, tror att en del förslag om tuffare straff kan vara rimliga att införa. Samtidigt är lagstiftningen redan ganska omfattande, menar han.

– Problemet som vi ser det är att domstolarna i många fall bedömer att det finns förmildrande omständigheter, och därför dömer i den lägre delen av straffskalan. När det blir så liten effekt av allt arbete vi lägger ner påverkar det en negativt.

Vad bygger man den siffran på?

Partierna tävlar också i att sätta upp mål för hur många fler poliser, eller polisanställda, som ska rekryteras de kommande åren. Liberalerna vill se 33 000 poliser ”på sikt” och nyligen
gick Socialdemokraterna ut med ett mål om 50 000 polisanställda år 2032.

– Jag blev lika paff som när målet om 10 000 nya poliser kom, vilket sedan ändrades till polisanställda. Vad bygger man den siffran på? undrar Patrik Danielsson när det gäller Socialdemokraternas utspel.

Han har ingenting emot fler poliser, betonar han – tvärtom.

– Frågan är hur det ska gå till. Vi har ju svårt att nå de mål vi har satt upp i dag, om 26 200 poliser. Vi har i flera år efterlyst att Polismyndigheten gör en analys av vilka uppgifter vi utför och vilka som gör dem.

Sjukskrivna av stress

Fredrik Hagelin är inne på samma linje: Polisen behöver mer resurser, men det handlar också om var i organisationen resurserna hamnar.

– Det har växt fram en massa specialistfunktioner, vi lägger otroligt mycket tid på att planera, kontrollera och följa upp. Kärnverksamheten behöver både förstärkas och prioriteras. Det skulle ge bättre arbetsmiljö och få fler att vilja stanna i exempelvis yttre tjänst.

Stressen har ökat i poliskåren, enligt Fredrik Hagelin.

– Tidigare var det ytterst ovanligt att poliser som jobbar ute, i radiobil, blev sjukskrivna av stress. Men nu förekommer det. Yrket är ett helt annat nu än när jag började för 17–18 år sedan. Det är så otroligt mycket högre krav och mer att göra än förr.

Enligt Tom Johnson, utredare på Polisen och ledamot i avdelningsstyrelsen för fackförbundet ST inom Polisen, är det många politiker som inte vet att mycket av den polisiära verksamheten utförs av tjänstemän.

– De gör till stor del samma arbetsuppgifter som poliserna, bortsett från det som ingår i våldsmonopolet. När det pratas om fler poliser är det viktigt att se på polisanställda generellt. Ska det exempelvis vara fler poliser och polisstationer på landsbygden, ja då måste det ju också finnas personal inne på stationen, säger Tom Johnson med hänvisning till ett förslag från Centerpartiet.

Känner sig förnedrade

Bara i region Stockholm/Gotland skulle Polisen enligt arbetsgivarens uppskattning behöva anställa 850 tjänstemän fram till 2024, påpekar Tom Johnson.

Flera partier vill höja polisernas löner. När Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstades igenom i riksdagen hösten 2021 innebar det satsningar på att höja polislönerna.

Det har lett till stora löneskillnader mellan tjänstemän och poliser.

– Våra medlemmar är förbannade. De gör exakt samma jobb som sina kollegor, men kollegorna tjänar 6 000 kronor mer för att de är poliser. De känner sig förnedrade. Politikerna måste inse att vi finns, säger Tom Johnson.