”Anders Ygemans lönegolv förödande för företagen”
Att kräva löner för utländsk arbetskraft långt över kollektivavtalade nivåer slår undan benen på svenska företag, skriver arbetsmarknadsexperter från Svenskt Näringsliv.
Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.
Migrationsminister Anders Ygeman vill införa ett lönegolv på strax under 30 000 i månaden för arbetskraftsinvandring. Det vore förödande för kompetensförsörjningen i flera branscher, som redan idag har stora problem att hitta rätt personal.
Ett politiskt beslutat lönegolv, långt över kollektivavtalens lönenivåer, är dessutom oförenligt med den svenska partsmodellen, där lönerna sätts genom förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Höga löner minskar inte fusk
Regeringens högt satta lönegolv syftar till att stoppa fusk och minska utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett vällovligt syfte. Kriminella aktörer som utnyttjar utsatta arbetstagare måste hållas borta från svensk arbetsmarknad. Ministerns förslag slår dock fel.
För det första kommer det inte ge de önskade effekterna. En statlig utredning har visat att ett högt lönegolv inte är någon effektiv åtgärd mot fusk. Inte heller stoppar det kriminella. I stället behövs fler och skarpare kontroller, utökad myndighetssamverkan, sekretesslättnader och ett stoppat spårbyte.
För det andra kommer det skapa en rad negativa konsekvenser för svenska välståndsskapande företag. Om man inte lyckas hitta medarbetare med rätt kompetens är det omöjligt att fortsätta utveckla verksamheten och bidra till välfärden genom ökande skatteintäkter.
Facken har redan inflytande
Redan idag måste svenska företag som söker medarbetare utanför EU uppfylla en lång rad krav. EU-medborgare måste ges företräde att söka det lediga jobbet. Först därefter ges människor från resten av världen möjlighet att söka. När arbetsgivaren hittat rätt person ska ett anställningsavtal upprättas, och facket får yttra sig över villkoren. Lön och arbetsvillkor ska följa kollektivavtalet.
Med andra ord: samma villkor som arbetsmarknadens parter har förhandlat fram för svenska arbetstagare ska gälla den medarbetare som kommer hit från andra delar av världen.
Dagens system ger samma villkor, oberoende av var du kommer ifrån. Det Anders Ygeman föreslår är att utländsk arbetskraft bara ska få komma hit och arbeta om arbetsgivaren erbjuder bättre villkor än en svensk medarbetare skulle ha fått.
Försvårar rekrytering
På kort tid har flera lagändringar drabbat de rekryterande företagen med ökat regelkrångel och längre handläggningstider. För den eftertraktade medarbetaren blir valet enkelt: varför vänta på den svenska byråkratin om man kan söka sig till arbetsgivare i andra, betydligt smidigare länder? Lönegolvet på 30 000 skulle ytterligare lägga sten på börda för svenska företag.
Till vissa branscher och yrken skulle rekryteringen av internationell kompetens strypas helt. Bland dagens beviljade arbetstillstånd skulle hälften avslås med det nya höga lönegolvet. Därmed skulle kompetensbristen i näringslivet försvåras ytterligare.
Internationell kompetens är nödvändig för näringslivets konkurrensförmåga och innovationskraft. Anders Ygemans lönegolv vore skadligt för svenska välståndsskapande företag.
Att en socialdemokratisk minister lägger fram förslag som bevisligen inte löser de problem han önskar lösa, utan i stället skjuter den svenska partsmodellen i sank, är bekymmersamt för svensk kompetensförsörjning.
