Valfrågan 2022: Ska vården skötas av staten?
7 av 10 vill att sjukvården ska skötas av staten. Men bara ett parti driver frågan. Sjuksköterskan Catarina Eek ser det som en sista utväg, ”det minst onda” eftersom hon inte tycker att regionerna klarar uppdraget.
Att vården måste bli bättre och mer jämlik är alla partier överens om. Ingen vill ha ett system där någon får vänta månader på en operation, medan en patient i annan region får snabb hjälp.
Inget parti vill heller ha en sönderarbetad vårdpersonal som aldrig får semester, och går på ständig övertid. Hur det här ska förbättras skiljer sig dock åt.
Den mer radikala inställningen står KD för. När partiet presenterade sitt valmanifest i början av augusti var en av huvudfrågorna att förstatliga sjukvården.
Sverigedemokraterna har vacklat i frågan. Nu säger man sig inte vilja detta. Moderaterna har också velat. Nu inte.
”Det minst onda”
En som har tröttnat är sjuksköterskan Catarina Eek, som jobbat på Helsingborgs lasarett sedan slutet av 1990-talet.
– Egentligen vill jag inte förstatliga, det är bättre om de som bestämmer är närmre. Staten är inte känd för sin effektivitet direkt. Men nu är det, det minst onda.
Hon anser att regionpolitikerna sällan kan vården. Och att människor sällan förstår att de faktiskt väljer vem som ska styra vården.
– Det är inte Magdalena Andersson eller Lena Hallengren som styr, men folk verkar tro det.
”Socialstyrelsen borde få större roll”
Catarina Eek tycker att till exempel Socialstyrelsen skulle få en större roll, med tjänstemän som kan frågan. Däremot räds hon löneutvecklingen i en statlig sjukvård.
– I dag kan jag inte påverka min lön genom att byta arbetsplats inom regionen. Jag är orolig över att det skulle bli samma över hela landet då.
I en enkät som Ekot gjorde i slutet av juli bland partiernas toppkandidater i regionerna ville 15 procent att staten skulle ta över sjukvården.
De flesta följde partilinjen centralt, med undantag från ett moderat regionråd. SD var splittrat.
”Kristna värderingar ska inte styra”
Att det bara är KD som vill förstatliga påverkar Catarina Eek inför valet.
– Det ställer till det. Jag är själv kristen, men tycker absolut inte att sådant som kristna värderingar ska styra. Men min största farhåga är att vården privatiseras. Jag brukar skämta om en konspiration, att vården försämrats så mycket så att alla tror att privata alternativ är det enda alternativet. Då blir det huggsexa om de lätta patienterna.
– Det är min största rädsla, det viktigaste för mig är att vården prioriteras utifrån den med störst behov.
Partienkät: Ska staten sköta sjukvården?
Socialdemokraterna NEJ. Mer statlig styrning av sjukvården behövs, och bättre samarbete mellan regioner. Schyssta arbetsvillkor och samverkan mellan kommun och region är avgörande.
Moderaterna NEJ. Det är viktigt att medborgare och patienter kan utkräva demokratiskt ansvar för hur vården sköts, på en närmare nivå än i riksdagsvalet.
Sverigedemokraterna NEJ. Vi vill se ett tydligare statligt ansvar för till exempel kompetensförsörjningen i sjukvården. Vi har inga invändningar mot att en del sker genom privata initiativ.
Centerpartiet NEJ. Det blir inte bättre för att all sjukvård styrs från Stockholm. Vi vill också ändra patientlagen så att patienter har möjlighet att söka vård i hela landet.
Vänsterpartiet NEJ. Även om vi inte vill förstatliga sjukvården anser vi att staten behöver ta ett större ansvar. Det regionala självstyret är en tillgång i arbetet för ett anpassat förebyggande arbete.
Kristdemokraterna JA. Vi vill flytta en del beslut till staten som får ansvaret att styra och finansiera vården. Privata eller idéburna aktörer får medverka.
Liberalerna NEJ. Vi ser gärna att mindre regioner bildar nya större. Staten bör finansiera nya behandlingar och ta ansvar för kompetensförsörjning och rätt till fortbildning.
Miljöpartiet NEJ. En gigantisk omorganisering är inte rätt prioritering. En fördel med det regionala styret är att kunna anpassa verksamheten till regionala förutsättningar som ser olika ut.
Fakta
Sedan 1862 finns i Sverige landsting. Från och med 2020 heter de regioner, och det finns 21. De styrs av politiker, och är stora arbetsgivare för den som jobbar inom sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling. Regionvalet är ett av tre val som sker den 11 september.
I en undersökning från SOM-institutet från i maj i år uppgav 7 av 10 svenskar att man ville se att staten tar över ansvaret från regionerna för sjukvården. Även Coronakomissionen kom fram till att regionerna måste ses över.