Sedan januari i år har runt 44 000 personer kommit hit från kriget i Ukraina. Av dem har 1 600 skrivit in sig på Arbetsförmedlingen. Och av den gruppen har endast 70 personer gått vidare till jobb eller studier, något som TT var först med att rapportera om. 

Sofie Carlsson är utredare på ledningsstaben på Arbetsförmedlingen och samordnare för Ukrainafrågor sedan kriget startade.

70 av 1 600 som fått jobb. Vad säger de här siffrorna? 
– Man kan nog göra olika tolkningar av det. Det är särskilda förutsättningar för de här individerna. Och massflyktsdirektivet har aldrig aktiverats tidigare. Det innebär olika saker för samhället där vi behöver ställa om i vissa delar för att vi inte har hanterat det här tidigare. Vi har kontakt med andra länder i Europa och det här har de också behövt göra, säger Sofie Carlsson.

Lokala och fristående initativ

De ukrainska flyktingarna kan ha fått jobb på annat håll. Och hur de siffrorna ser ut vet ingen. TT nämner flera lokala samt fristående initiativ som fått många i jobb. Och i Dagens Nyheters granskning av den dolda, rysktalande arbetsvärlden framträder en bild av utnyttjande och svartarbete som även nyanlända personer från Ukraina kan hamna i.

Men för de som vill ha jobbstöd av Arbetsförmedlingen är vägen kantad av flera hinder, berättar Sofie Carlsson. 

– Det fanns en bild av en högre språknivå av engelska i den här målgruppen och en högre utbildningsnivå än hos de som kom 2015. Det vi kan se är att många har en eftergymnasial utbildning men om man inte kan kommunicera blir det oerhört svårt, säger Sofie Carlsson. 

Får inget bankid

Platsbanken är full av jobbannonser. Men på ett språk som de flesta ukrainska flyktingar ännu inte kan. Det är också svårt att kommunicera med potentiella arbetsgivare, även om tolkhjälp finns. 

Sofie Carlsson menar att det är svårt att peka på den främsta orsaken till varför så få anmält sig till Arbetsförmedlingen och sedan fått jobb, men nämner flera möjliga delförklaringar: 

De ukrainska flyktingarna omfattas av massflyktsdirektivet och blir inte folkbokförda i Sverige. Då kan de inte få bankid, den digitala legitimation som gör att man kan skriva in sig på Arbetsförmedlingen via nätet. I stället måste de gå till ett fysiskt kontor. 

– Det funkar ju, men är en begränsning, säger Sofie Carlsson. 

Omfattas ej av försäkringsskydd

Den här gruppen omfattas inte heller av det normala försäkringsskyddet som andra i Sverige har.

Därför kan de inte heller få praktik och vissa andra typer av insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder, eftersom de inte kan skicka ut oförsäkrade personer på arbetsplatser.

De kan inte heller få stöd av fristående jobbmatchare, genom tjänsten Rusta och matcha. Däremot kan de få nystartsjobb, en form av subventionerad anställning då personen blir försäkrad via arbetsgivaren. 

– Vi kan inte använda hela vår arbetsmarknadspolitiska verktygslåda. Men vi jobbar på att försöka lösa den här frågan. 

Återvända till Ukraina

En annan viktig förklaring är att många personer sett framför sig att det snart ska gå att återvända till Ukraina.

En del har också tagit hand om sina barn för att de saknat annan barnomsorg och för att barnen fått distansundervisning via sin ukrainska skola.

TT skriver att de ukrainska flyktingarna kommunplaceras sedan 1 juli vilket skulle kunna göra att fler barn börjar skola eller förskola. Det kan i sin tur leda till att fler föräldrar skriver in sig, menar Arbetsförmedlingen.