1 Vad är problemet?

Arbetsmiljöverkets definition av arbetslivskriminalitet är att företag eller organisationer medvetet bryter mot olika slags regler i arbetslivet. Det kan handla om att bryta mot arbetsmiljöregler, att ta emot bidrag som de inte har rätt till, låta bli att betala skatta och avgifter eller att låta människor som inte har arbetstillstånd arbeta i Sverige. Det kan leda till att människor utnyttjas, att företag inte konkurrerar på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.

Socialdemokraterna menar att arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten och att det måste bekämpas med full styrka.

2 Vad har gjorts?

Regeringen har under sommaren lanserat en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. Strategin innehåller 45 tidsatta åtgärder. Några av punkterna handlar om att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, att utreda huvudentreprenöransvar och att göra en översyn om hårdare krav på företag i rut- och rotsystemet.

I slutet av år 2017 satte regeringen också igång ett myndighetsgemensamt arbete som bland annat handlar om att utföra myndighetsgemensamma kontroller av arbetsgivare.

Nu jobbar regeringen för att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet, så kallade A-krimcenter. Det är regionala center där nio myndigheter ska samverka och kunna göra gemensamma kontroller. Myndigheterna är bland andra Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Polisen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Två center har nyss öppnat och fram till 2023 ska det finnas totalt sju stycken i Sverige. Målet med centren är att stoppa fusk, regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet.

3 Vad vill partierna?

a) Vilken är den viktigaste åtgärden för att minska arbetslivskriminaliteten?

b) Vill ni förändra lagen om offentlig upphandling på något sätt?

4 Vad vill facket?

LO vill bekämpa arbetslivskriminaliteten. De vill höja straffen så att brotten blir avskräckande och vill att polisen ska prioritera dessa brott. LO vill också stärka samverkan mellan berörda myndigheter och slopa sekretess dem emellan.

Fastighets är inne på samma linje. När regeringen lanserade den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet kommenterade förbundsordförande Lennart Mauritzon det som en stor framgång.

– I nästan två decennier har facket berättat om vad som händer på Sveriges svarta arbetsmarknad. Nu äntligen blir vi lyssnade på. Det här är ett stort och välkommet steg framåt.

Fastighets vill bland annat att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring ska öka, så att det är en lön som går att leva på och att arbetstillstånd bara ska utfärdas i yrken där det saknas personal. De vill se krav på kollektivavtal vid rut- och rotarbeten, och att det införs ett så kallat huvudentreprenöransvar, så att den som betalar för ett arbete alltid är ansvarig, oavsett hur många led av underentreprenörer som finns.