Bara 1 av 5 ordinarie i tjänst under gisslandramat på Hällby
Ett år har gått sedan två sommarvikarier togs som gisslan av två dömda mördare på Hällbyanstalten. Så jobbar anstalten för att det aldrig ska hända igen.
Den 21 juli 2021 är ett datum för evigt inristat i Kriminalvårdens historia. Det var då två kriminalvårdare hölls som gisslan i ett vaktrum på Hällbyanstalten.
Dramat slutade efter nio timmar och ingen hade kommit till skada.
– De slutsatser som vi initialt drog var att vi har goda säkerhetsrutiner som personalen har god kontroll på. En sådan här situation är ju det optimala stresstestet på våra rutiner och vi bedömer att säkerhetsarbetet fungerar bra, säger Mikaela Sellberg, tillförordnad kriminalvårdschef på Hällby.
I den utredning som Kriminalvården gjorde efter dramat konstaterades att just Hällby verkade sticka ut på några punkter.
Stort missnöje på Hällby
Missnöjet bland de intagna tycktes vara större där än på andra klass 1-anstalter, alltså de med högst säkerhet.
Till exempel att delar av personalen var sämre på att förklara varför vissa regler finns eller att ge negativa besked till de intagna.
– Det ingår i vår dagliga övningsverksamhet att vi övar olika scenarier just kring samtalsmetodik. Det förenklar ju också för personal, att man känner sig trygg med att delge beslut, att kunna förklara varför vissa rutiner ser ut som de gör, säger Mikaela Sellberg.
”Håller oss till reglerna”
Internerna på Hällby upplever även att reglerna är hårdare på Hällby än på andra anstalter. I utredningen lyfts frågan om det i stället är så att just Hällby följer de regler som finns mer strikt.
– Det är vår bedömning i alla fall. Vi håller oss till de regler, föreskrifter och centrala direktiv som vi får från huvudkontoret. Sedan stod det i rapporten att man behöver se över huruvida man gör olika tolkningar på klass-ettorna i landet. Men om det är gjort kan jag inte svara på, säger Mikaela Sellberg.
En annan fråga som lyfts är utbildningsnivån på de anställda. Kriminalvården har ett mål om att minst 40 procent ska vara utbildade och ordinarie under sommarmånaderna.
Den aktuella dagen var det bara 20 procent på den avdelning där gisslandramat utspelade sig.
Många outbildade
Men, konstaterar utredningen, i just det fallet kan det ha varit en fördel eftersom de två gisslantagarnas ilska riktades mot den ordinarie personalen.
– Vi försöker ligga på runt 40 procent utbildad eller erfaren personal. Under sommarperioden går vi in varenda dag och tittar i våra veckoscheman för att se hur det ser ut på de olika avdelningarna och sedan gör vi förflyttningar av personal för att stärka upp så att vi har ordinarie eller erfaren personal på varenda avdelning, säger Mikaela Sellberg.
Hur ser det ut nu inför sommaren, kommer ni klara 40 procent?
– Ja, det är min uppfattning att vi kommer klara det.