Det går snabbt i svensk politik. För bara några veckor sedan stod Magdalena Andersson och Ulf Kristersson och berömde varandra i SVT:s studio för att de var så fina och ansvarstagande människor. 

Bäste bror! Ärade statsminister!

Sådan var stämningen.

Ytterligare lite närmare i tid lämnade Sverige in sin Nato-ansökan. Ulf Kristersson lovade, på en gemensam pressträff med Magdalena Andersson, att tillsammans med S ta landet genom den sköra tid som nu väntar. När det råder en säkerhetspolitisk kris så får man välja sina strider, har varit det moderata budskapet.

Morgan Johansson en ”lögnaktig kanalje”

Men processen har inte gått exakt så smidigt som det politiska etablissemanget inbillade sig. Turkiets despot Recep Tayyip Erdoğan har låtit höra av sig med några synpunkter och Sverige får av allt att döma vänta innan vi skrivs in i Natos medlemsregister. 

Ändå pågår den vanliga politiken och när SCB:s stora opinionsmätning lanserades i morse fick SD nog. Plus 4,2 procentenheter för sossarna! Minus 1,4 för Moderaterna! Minus 1,6 för SD! Kvack! Dags att agera! Misstroendet mot justitieminister Morgan Johansson var inlämnat på stubinen.

Tobias Billström, Moderaternas gruppledare och politikens motsvarighet till en prematur ejakulation, var genast på banan. Morgan Johansson ska bort, ty han är en ”lögnaktig kanalje” som gjort ”lögnen till en dygd”.

Att i något skede framstå som att man inte är exakt lika fläng som SD är förstås en omöjlig tanke för någon i den moderata partiledningen.

Sedan ramlade KD och L förstås efter. Morgan Johansson, det enda som står mellan oss och total harmoni, ska vräkas. Grr! 

Går inte att lita på M

Ingen inblandad tycks ha räknat med att det skulle kunna komma ett svar från statsministern.
Det kom ett svar från statsministern.

Röstar riksdagen bort Morgan Johansson, ja då avgår hela regeringen.

Nu kan allt hänga på Amineh Kakabaveh, en politisk vilde som är måltavla för en turkisk regim som avgör om vi får gå med i Nato och som Jimmie Åkesson gjorde sitt yttersta för att smäda vid statsministeromröstningen i höstas.

Går Kakabaveh nu med Åkesson så har Ulf Kristersson kokat ihop ytterligare en regeringskris och en övergångsregering utan mandat att fortsätta Nato-förhandlingarna.

Sakpolitiskt kanske det mer liknar en vinst för Nato-motståndare som Vänsterpartiet och Miljöpartiet än för Moderaterna. Och i förbifarten har Kristersson avslöjat att han inte på allvar anser att det råder en säkerhetspolitisk kris i Sverige.

Starkt jobbat ändå.