Artikeln uppdaterades den 2 juni 2022.

En gång om året höjs taket i sjukpenningen och sjukersättningen. Höjningen följer prisökningarna på konsumtionsvaror.

Ända sedan 1990-talet har det betytt att de som är sjuka har halkat efter dem som arbetar. Lönerna har nämligen stigit snabbare än priserna.

Fler och fler har därmed fått löner som inte täcks av sjukförsäkringen. De som jobbar har fått en standardhöjning som gått dem som drabbas av sjukdom förbi.

Men i år förändras detta, av två skäl.

Det ena är att politikerna har höjt taket för hur höga inkomster som ger rätt till sjukpenning. Från och med januari i år täcks lön upp till 40 250 kronor i månaden av försäkringen.

Också sjukersättningen för dem som haft låga inkomster, eller ingen inkomst alls, har höjts. Den så kallade garantiersättningen har höjts och är nu som mest 11 190 kronor i månaden för dem som fyllt 30 år.

Det andra skälet är att prisökningarna, det som kallas inflation, har tagit fart. Konjunkturinstitutet, de stora bankerna och andra bedömare tror att priserna stiger med 5,5 – 6,5 procent under 2022.

Taken i sjukförsäkringen räknas upp en gång om året i takt med inflationen, och kommer alltså att höjas kraftigt i början av 2023. Vilket gör att fler kan få full ersättning om de blir sjuka.

Även garantiersättningen höjs i takt med inflationen – en höjning som alltså blir kraftigare än under åren med låg inflation. För staten betyder det ökade kostnader.

Samtidigt innehåller de centrala kollektivavtalen löneökningar med ungefär 2 procent.

Därmed får en del av dem som blir sjuka större inkomstökningar än de som jobbar. Gapet till dem som arbetar minskar.

Tillfällig fördel

Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet som forskar om välfärd, konstaterar att sjukersättningens koppling till prisökningarna just nu är fördelaktig för dem som blir sjuka. Men det är en tillfällig fördel.

– För det mesta ökar trots allt lönerna snabbare än priserna. Det är därför vi har en välståndsökning i samhället.

Kenneth Nelson anser att nästan alla former av sociala ersättningar därför borde följa löneutvecklingen snarare än prisökningarna.

Det anser även Kjell Rautio, utredare vid LO.

– Sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska skydda oss mot inkomstförluster. Då är det mest logiska att låta ersättningarna följa löneutvecklingen, säger Kjell Rautio.

Halkar efter på nytt

När inflationen så småningom sjunker och löntagarnas köpkraft stiger igen kommer sjukpenningen och sjukersättningen att halka efter lönerna på nytt. Samma sak gäller bostadsbidragen och socialbidragen, och i än högre grad a-kassan, påpekar Kenneth Nelson

– Genom att låta de flesta ersättningar följa prisutvecklingen i stället för löneutvecklingen har politikerna automatiskt berövat vissa grupper den välståndsökning som sker i resten av samhället. Jag vet faktiskt inte hur politikerna har tänkt, eller om det ens är ett medvetet politiskt val.

Rättelse 

En tidigare version av denna artikel innehöll ett räkneexempel där löneökningen 2022 för en person som arbetar jämfördes med inkomsten för en person med sjukersättning. Exemplet byggde på felaktiga antaganden. Arbetet beklagar misstaget.