I två väl underbyggda studier visar LO:s kvalificerade arbetsmarknadsutredare Niklas Blomqvist den stora samhällsekonomiska nyttan som följer av att låta a-kasseersättningen ligga på en rimlig nivå.

En högre arbetslöshetsersättning leder till högre löner och bättre arbetsvillkor generellt i ekonomin, vilket i sin tur leder till ökad produktivitet, ökad konkurrenskraft för svenska företag och ett ökat välstånd.

Dessutom ökar arbetskraftsdeltagandet av en generös arbetslöshetsersättning, vilket är en förutsättning för högre sysselsättning. En generös arbetslöshetsförsäkring mildrar också ekonomiska nedgångar och jämnar ut ekonomiska skillnader.

Kort sagt: en generös a-kassa skapar välstånd.

Det sambandet är mycket tydligt.

Det intressanta är att ingen egentligen säger emot dessa uppgifter.

Ett rent påhitt

Den debatt som följde på presentationen av LO:s båda studier har dock fokuserat på någonting helt annat.

Den fokuserar på om det finns eller inte finns ett samband mellan a-kassans storlek och hur hög arbetslösheten är.

Det är den vinkeln som alltid lyfts fram.

Svenskt Näringslivs högst tvivelaktiga propagandainstitut Timbro matar nämligen ständigt ut påståenden om att forskningen visar att höjd a-kassa ger högre arbetslöshet.

Vilket är ett rent påhitt.

Som Niklas Blomqvist påpekar har de två senaste stora svenska studierna runt sambandet mellan a-kassan och arbetslösheten kommit till helt olika resultat.

I juli 2020 visade en studie av Peter Fredriksson på Uppsala universitet och Martin Söderström på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, att det finns ett samband. Alltså att en hög a-kassa ökar arbetslösheten.

Men samma år, i december 2020, visade en studie av Jonas Cederlöf, också han på IFAU, att det inte finns några sådana samband mellan a-kassa och arbetslöshet.

I internationella studier är motsättningarna lika klara.

Bland annat visar studier som gjorts efter de amerikanska kraftigt höjda arbetslöshetsersättning under coronapandemin 2021 ingen som helst inverkan på arbetslösheten.

Vad skapar ett bra samhälle?

Men det är här vi måste hejda oss. För vad säger att det är just denna ständigt återkommande arbetsgivarvinkel som är den viktigaste i debatten om höjd a-kassa?

Och vad händer då med de mycket tydligare positiva effekterna i form av högre välbefinnande hos hela befolkningen som bättre arbetsvillkor, högre löner och bättre konkurrenskraft för företagen?

Det har varit ett lyckat recept från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och dess propagandainstitut Timbro att ständigt lyckas vrida debatten bort från a-kassans positiva effekter till en ständig debatt om det tvivelaktiga påståendet att höjd a-kassa skulle öka arbetslösheten.

Det måste vara dags att återföra debatten om svensk arbetsmarknadspolitik till den grundläggande frågan om vad som skapar ett bra samhälle.

Det handlar om ideologi. Det handlar om att tystnaden runt a-kassans positiva effekter är ett medvetet politiskt och ideologiskt val.

Det handlar om att vi måste bryta oss loss från arbetsgivarnas fokus och återta problemformuleringsinitiativet, som det så vackert heter.

A-kassans eventuella effekter på arbetslösheten är en konflikt utan koncensus mellan forskningsstudier.

A-kassan positiva effekter för landets löntagare och för hela samhällsekonomin är däremot mycket klart belagda.

Låt oss fokusera på det.