Våren 2020 höjdes a-kassan rejält men tillfälligt. Orsaken var arbetsmarknadskaoset och alla varsel under pandemins första tid.

Den maximala ersättningen från a-kassan blev då 26 400 kronor i månaden, en rejäl ökning med över 6 000 kronor från den tidigare nivån på 20 020 kronor. Socialdemokraterna går nu till val på att behålla höjningen, något som lovordats av facken.

Men redan i dag har mer än en tredjedel av takhöjningen ätits upp av den skenande inflationen, visar Arbetets uträkning. Sedan april 2020 har priserna, enligt SCB, ökat med 8,4 procent. Det innebär att a-kassan har minskat i värde motsvarande ungefär 2 200 kronor sedan höjningen.

Inflation påverkar a-kassan

Arbetet har tidigare berättat om hur a–kassans nivå inte är kopplad till pris- eller löneökningar som många andra välfärdssystem. I stället är det politikerna som då och då, med ojämna mellanrum, fattar beslut om att höja ersättningen. Före pandemihöjningen var den senaste gången 2015.

Det gör att inflationen påverkar a-kassan mer än lönerna och många andra ersättningar som oftast höjs varje år.

Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, är kritisk mot upplägget. Organisationen vill se en indexering, alltså att ersättningen automatiskt följer med priser eller löner.

– Man ska i förväg kunna veta och lita på ungefär vad man faktiskt kan få från den här försäkringen. Vi tror att det gynnar en trygghet på arbetsmarknaden, säger han.

S vill behålla höjd a-kassa

Nyligen gick alltså Socialdemokraterna ut med ett vallöfte om att behålla den nuvarande nivån på a-kassan, som när den infördes presenterades som en tillfällig pandemihöjning.

Tomas Eriksson vänder sig emot beskrivningen i media av den nuvarande nivån som hög. Han säger att Sverige inte sticker ut ur ett europeiskt perspektiv. Men framför allt beskriver han debatten som onödig.

– Att man ska behöva ha den här debatten varje gång: är det högt eller lågt? Låt a-kassan i stället ligga på en rimlig nivå som indexeras och jobba sedan med andra parametrar om man vill strama åt eller göra den mer generös.

Calmfors: Orättvis a-kassa

Att a-kassan höjs så sällan innebär också en orättvisa i systemet för dem som blir arbetslösa i slutet av en period utan ökningar. Det menade nationalekonomen Lars Calmfors på ett LO-seminarium om a-kassan för några veckor sedan.

– Det är helt galet att vi ska ha långa perioder då ersättningsgraden sjunker för väldigt många. Och så gör man plötsligt ett hopp. Det är också en slags orättvisa över tid för dem som blir arbetslösa vid en viss tidpunkt och dem som blir arbetslösa vid en annan tidpunkt, sa Lars Calmfors på seminariet.