Får alla strejka?
Strejken inom Svenska kyrkan är avblåst. Men varje gång striden tas dyker frågan upp: Får verkligen alla strejka?
Sjuksköterskor? Poliser? Eller kanske lärare? Ibland sägs det att vissa yrkesgrupper inte kan ta till strejkvapnet. De behövs alltid på jobbet, och är för viktiga för samhället.
Och när en strejk väl bryter ut förs det ofta en diskussion om vilka som ska undantas. Som i konflikten som nu är avblåst mellan Kommunal och Svenska kyrkan.
Så hur är det egentligen?
Arbetet vände sig till Medlingsinstitutets chefsjurist, Per Ewaldsson, för att reda ut vilka som egentligen får strejka.
Finns det yrkesgrupper som inte får strejka?
– Nej. Regeringsformen, en av grundlagarna, innebär att arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Det är en grundlagsskyddad rättighet för den fackliga organisationen. Inte för enskilda personer. Jag kan inte själv bestämma att gå ut i strejk. Däremot kan mitt fack bestämma att jag ska strejka.
Finns det begränsningar?
– Ja. I medbestämmandelagen finns begränsningar av att vidta stridsåtgärder, som är ett vidare begrepp där strejk är en av åtgärderna. Starkt förenklat innebär det att stridsåtgärder inte får vidtas om ett kollektivavtal gäller. Då råder fredsplikt.
– I lagen om offentlig anställning finns ytterligare begränsningar av offentliganställdas rätt att vidta stridsåtgärder. Som att man vid myndighetsutövning bara får ta till vissa stridsåtgärder. Men det finns inga lagregler om att vissa yrkesgrupper eller kategorier av arbetstagare inte skulle har rätt att strejka.
Men vissa är ju samhällsviktiga?
– Utöver de lagstadgade begränsningarna finns, särskilt i parternas så kallade huvudavtal, ytterligare begränsningar av möjligheterna till stridsåtgärder. Men det är inte preciserat, att det skulle gälla sjukvård till exempel. Om en samhällsviktig verksamhet tas ut i konflikt finns möjligheten att begära att en särskild nämnd ska avgöra om det är samhällsfarligt eller inte.
Nyttjas de nämnderna ofta?
– Det är ytterst sällsynt att frågor tas upp där. Parterna brukar kunna hantera det utan att använda dem. Oftast genom att den fackliga sidan ger dispens för vissa grupper så att deras arbete ska kunna utföras.
Vilka sitter i nämnderna?
– Inom den privata sektorn är det representanter för parterna. För den offentliga sektorn är det också det, plus en oberoende ordförande.
Fotnot: Vad som är samhällsviktiga verksamhet eller skyddsarbete finns alltså reglerat i parternas huvudavtal. Det vill säga Saltsjöbadsavtalet för den privata sidan. Staten har ett eget. Liksom kommunerna och regionerna.