Priset på kaffe har rusat under 2022, enligt SCB:s Konsumentprisindex. På ett år har kaffet blivit 30 procent dyrare. Samma absurda prisutveckling har tomaterna haft. Men även priserna på päron och vitkål har stigit rejält.

I december 2021 minskade reallönen för en genomsnittlig löntagare med 2,2 procent jämfört med samma period 2020. Något liknande har Sverige inte upplevt på 30 år. I mars var inflationen uppe i rekordhöga 6,1 procent.

Mycket siffror, men det är inflation som den ser ut vardagen. Priserna stiger men man kan köpa mindre kaffe för samma mängd pengar. Allt blir dyrare, helt enkelt.

Nu knorras från ekonomer om att det är dags att höja räntorna. I Norge och Storbritannien har styrräntorna redan höjts. I USA har centralbanken lagt fram en plan om tre räntehöjningar under 2022 och flera ytterligare höjningar under åren därefter.

Höjda räntor sänker inga dieselpriser

Men vad skulle det ha för effekt i Sverige? Svensk inflation drivs inte av för hög efterfrågan eller kraftiga löneökningar. Höjd ränta kommer inte bita på Vladimir Putins angreppskrig i Ukraina och det kommer inte sänka några elpriser eller oljepriser. Och det kommer inte bita på Icas prishöjningar.

För precis som LO-ekonomen Torbjörn Hållö skrivit så kommer det svenska inflationshotet snarare från dagligvaruhandeln. De tre största aktörerna Axfood, Coop och Ica kontrollerar tillsammans 90 procent av en marknad som i allt väsentligt är ett oligopol. Jättarna flaggar nu för att de kommer höja sina priser rejält och det i huvudsak för att värna sina enorma vinstmarginaler.

Att strama åt ekonomin genom höjd riksbanksränta i det läget kommer sannolikt bara leda till höjda inflationsförväntningar och pressa upp löneglidningen när vanligt folks räntekostnader också börjar öka. Här och nu är det mycket klokare om regeringen i stället stimulerar ekonomin med offentliga investeringar.

I Sverige är det där inte särskilt populärt att säga eftersom det finns en allt mer utbredd föreställning om att vi måste kyla ned en ekonomi som går för högvarv och en arbetsmarknad som är stekhet.

Svensk ekonomi är inte så stark

Då kan det vara värt att påminna om att Sveriges arbetslöshet ligger nära åtta procent. Det finns inget som tyder på att lönerna kommer öka med mer än ett par tiondelar. Långtidsarbetslösheten är historiskt hög. Antalet arbetade timmar har inte återhämtat sig till nivån före pandemin. Statskassan går med hela 88 miljarder i överskott det här året.

Ganska lite tyder alltså på att svensk ekonomi över överhettad.

Vi har allt utrymme i världen att föra en expansiv finanspolitik med rejäla investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och arbetsmarknadsinsatser. Vi måste ju bekämpa arbetslösheten. Inte på medellång sikt, inte ­sedan. Utan nu, tiondel för tiondel. Det är den enda vägen till ett mer anständigt samhälle.