Ockerhyror i västra Ukraina efter flyktingvågen
Efter Rysslands invasion har ukrainarnas vilja att hjälpa sin nästa varit stark. Men det finns också de som skor sig på internflyktingarnas utsatthet.
Miljontals ukrainare har tvingats fly från sina hem när ryska styrkor fortsatt att bomba landets bostadsområden.
Samtidigt som över tre miljoner har lämnat landet har många sökt sig till västra Ukraina som för närvarande är säkrare än övriga delar av landet.
Engelskläraren Oleksiy Shpak och hans fru var bland de som anlände till västra Ukraina efter att ha flytt den ryska frontlinjen.
Men efter två veckor tog familjen tåget tillbaka till provinsen Odessa. De säger att det var omöjligt att hitta en hyresrätt till rimligt pris i de västra regionerna av Ukraina.
– Så fort en ny hyresrätt kommer ut på marknaden ringer tiotals människor till hyresvärdarna, säger Shpak till Kyiv Independent.
– Många gånger svarar de inte ens.
Höjda hyror med 800 procent
Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig den 24 februari har många ukrainare valt att engagera sig i olika solidaritetsinitiativ.
Många invånare i västra Ukraina hjälper flyktingar genom att förse dem med gratis mat och boende. Men den typen av välvilliga erbjudanden går åt som smör i solsken. Och om man inte har turen att hitta omtänksamma lokalinvånare eller få hjälp från volontärer så är det en stor utmaning att hitta boende till ett överkomligt pris.
Shpak säger att han blev chockad över de motsvarande 35 000 kronor det kostade att hyra en tvåa i två månader i centrala Uzhhorod, huvudstad i regionen Zakarpattia. Det billigaste alternativet hans familj kunde hitta i staden var ett rum som kostade motsvarande 8 800 kronor för två månader.
Innan kriget kostande en tvåa i Uzhhorod, Ukrainas allra västligaste huvudstad, inte mer än 2 000 kronor i månaden i hyra.
Skyddsrummen är överfulla
Shpak tror att Ukrainarna i väst inte helt förstår krigets omfattning eftersom de inte påverkats av det i lika hög grad.
– Jag tror inte att lokalinvånarna känner samma rädsla, säger Shpak.
I Lviv, en annan västukrainsk stad, är motsvarande 10 000 kronor i månaden för att hyra en etta det nya normala.
Enligt Lvivs borgmästare Andriy Sadovyi har över 200 000 människor anlänt till staden sedan den fullskaliga invasionens start, vilket har ökat befolkningsmängden med nästan en tredjedel.
Myndigheterna har ordnat med över 500 fastigheter – skolor, museum, kyrkor – för att ge flyktingarna husrum, men efterfrågan har visat sig vara mycket större än väntat. De tillfälliga skyddsrummen är överfulla, till största delen av kvinnor, barn och äldre.
– Det här är en oerhörd prövning för staden, säger Sadovyi.
Dubblade priset när Ryssland anföll
Innan invasionen kostade en genomsnittlig hyresrätt i Lviv runt 250 kronor per natt. På krigets första dag, den 24 februari, dubblade hyresvärdarna priset. I många områden har hyrorna fortsatt att öka sedan dess, vilket har tvingat vissa flyktingar att flytta fyra–fem gånger i jakt på billigare boende.
– De ser en enorm efterfrågan och försöker tjänar pengar på kriget, säger Shpak.
Andra flyktingar vittnar om hur de hyrt en etta i Lviv för 4 500 kronor i månaden. Men när ytterligare en anhörig evakuerades från Kharkiv och anslöt till familjen i Lviv krävde hyresvärden ytterligare 1 500 kronor för en extra hyresgäst.
– Människor förlorade jobben de hade där, de är under attack varje dag, och här möts vi av en sån här attityd, säger Shpak.
– Det är väldigt frustrerande.
Bedragare lurar flyktingar
Förutom de höga hyrorna finns också risken för att bli lurad. Vissa bedragare begär en deposition för att bekräfta bokningen, men så fort de tagit emot pengarna går de upp i rök.
”Det finns många bedragare in Lviv nu. På bara en dag stötte jag på fyra stycken”, skrev Lvivbon Iryna Svishch i en Facebookgrupp för lägenhetssökare.
Lokala myndigheter har beslutat sig för att slå tillbaka mot hyresvärdarnas orättvisa hyreshöjningar.
Den 3 mars uppmanade borgmästaren Sadovyi invånarna att rapportera stigande priser via en tipstelefon. Sedan dess har över 80 lägenhetsannonser rapporterats.
Sadovyi säger att han har vidarebefordrat informationen från rapporterna till regionens militära administration. Borgmästaren föreslår att de anmälda boendena ska användas som husrum för militären eller andra behövande, och menar att militären har befogenhet att fatta ett sådant beslut.
I ett Facebookinlägg manar Sadovyi ukrainarna till sammanhållning ”för det är bara tillsammans vi kommer att vinna.”
Översättning: Helene Björkman