Rätt av Damberg att rädda vanligt folk från dieselsmällen
Att knäcka svenskarnas ekonomi är inte klimatomställning, skriver Arbetets politiska redaktör.
De höjda priserna på diesel och biobränslen slår så hårt mot landets åkerier att den egna arbetsgivarorganisationen beskriver det som ”en större kris än pandemin”. Kostnaden för bränsle har gått upp med 40 procent på ett år och för åkerier utan avtal med indexregleringar för bränslet kan det betyda undergången i vår.
Christer Friberg, som är vd på Sunnemo Åkeri i Karlstad säger i Nya Wermlands-Tidningen att varje krona i ökat dieselpris blir 100 000 kronor i ökade driftskostnader per månad.
– Vi skjuter hela den extra kostnaden på kunden.
Damberg sänker skatten
Det är bland annat det här den pågående drivmedelskrisen handlar om. Företag som ska transportera mat och mediciner, utför snöröjning och sophämtning, fyller på bränsle i mackarna och fraktar material till och från byggen går antingen i konkurs eller så får kunderna betala.
I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina skenar priserna på frakt, mat och elektricitet. Situationen just nu är helt enkelt exceptionell och att regeringen måste hantera det akuta läget är inte särskilt konstigt. Levnadsomkostnadskrisen riskerar att ruinera människor, försvaga samhället och ödelägga svenska jordbruk.
Alltså kunde finansminister Mikael Damberg på måndagen berätta om regeringens omfattande stödpaket, riktat till svenska hushåll.
På kort sikt sänks skatten på bensin och diesel tillfälligt med 1,30 kronor per liter, nya elbilar rabatteras med 70 000 kronor, den tidigare aviserade elpriskompensationen förlängs och barnfamiljer får upp till 1 300 kronor mer i bostadsbidrag. Dessutom får alla bilägare, beroende på var i landet de bor, mellan 1 000 och 1 500 kronor.
På längre sikt så vill regeringen reformera reseavdraget så att det inte blir lika gynnsamt för storstadsbor. Både reduktionsplikten och BNP-indexeringen av drivmedelsskatterna av pausas tillfälligt.
Tack och god natt i höst
Det går förstås att kritisera utformningen av stödpaket (alla svenska bilägare behöver faktiskt inte 1 000 kronor för att de äger en bil). Och det går förstås att resa klimatpolitiska invändningar, men för den som här och nu vill värna vanligt folk så är alternativen ganska få.
Särskilt som samhällsklyftorna djupnat och rejäla investeringar i fossilfria alternativ uteblivit. Dessutom finns det väl inget som talar för att drivmedelspriser som är så höga att de ruinerar låginkomsttagare i sig leder bidrar till klimatomställningen.
Det går förstås att oroa sig för kostnaden – 14 miljarder – men de stigande el- och bränslepriserna har gett mer i ökade skatteintäkter än vad stödpaketen ger. Det går med rätta att kalla det en sorts återbäring.
Nå, finansminister Damberg skulle förstås kunna uppmana svenska folket, åkerierna och lantbrukarna att hålla i och hålla ut för klimatets skull.
Damberg skulle förstås kunna anföra att marknadens nuvarande prissättning av bensin och diesel är helt korrekt och så är det med det.
Då hade det förmodligen varit tack och god natt för honom vid riksdagsvalet i höst. Någon omedelbar vinst för klimatet hade det nog inte heller varit.