Många undersköterskor beroende av släktingar för att klara jobbet
Den 8 mars undrade Arbetet i en artikel om en ensamstående mamma kan jobba heltid i dag. En frågeställning som många i kvinnodominerade yrken svarar nej på. Släktingar som ställer upp är en vanligare lösning än att samhället gör det.
Här är några av reaktionerna från Facebook-gruppen Undersköterskeupproret där Arbetet publicerade artikeln Kan en svensk mamma jobba heltid 2022?
Li Borgedahl, undersköterska, Jönköping:
”Är ensamstående på heltid. Jag hade ett h-vete att få ihop tillvaron. Nattis funkade ett litet tag. Annars har mina fantastiska föräldrar ställt upp så jag kan jobba. Vet inte va jag hade gjort utan dom?!”
Man Yee Pang, undersköterska, Gävle:
”Jag tackar min mamma och hennes sambo som ställer upp och hämtar och passar min dotter då jag jobbar kvällar o helger. Nattis funkar inte då jag måste ha henne där mer än man får ha sitt barn där. Har delad vårdnad, men han tar inget ansvar alls. Att gå ner i tid kan jag inte då lönen tyvärr är allt ör låg redan på 100% o man har sina utgifter.”
Antigona Dibrani, undersköterska Göteborg:
”Är i en process nu. Jag citerar handläggaren på socialtjänsten: Jobbet ska anpassas efter barnen. Inte tvärtom. Så jag kan alltså inte jobba obekväma arbetstider när jag är ensamstående.”
Pappa (vill vara anonym), undersköterska, Skåne:
”När jag var ny som uska jobbade jag i kommunen. Äldreomsorgen och barnomsorgen drevs av samma förvaltning. Jag lämnade mitt schema till barnomsorgspersonalen, fick till svar ’Men, så här kan man inte jobba, vi har inte öppet på dessa tider.’ Jag svarade bara: ’Ta det med förvaltningsledningen, de styr över äldreomsorgen också’ Därefter började barnen på en privat förskola. Där var det inget ifrågasättande över mina arbetstider. ”Vi löser detta” svarade dom om jag behövde jobba ob och hustrun var på tjänsteresa utomlands.”
Jessica Jörgensen, undersköterska, Falköping:
”Jag som ensamstående kan inte jobba heltid. Jag jobbar 75% och ändå snittar barnen ibland över 80 timmar/vecka. Sen dessa arbetstider 7-17 och 14-22 skulle aldrig funka. Tacka gud för nattis men att lämna vid 13 för att dagen efter hämta 17.30 är ju orimligt. Jag har ingen hjälp av den andra föräldern.”
Madeleine Andersson, pensionerad undersköterska och vårdbiträde:
”Det var därför jag valde dagmamma. Utan henne hade jag inte kunnat jobba i vården. Barnen sov hos henne om jag började på morgonen efter jobbarkväll. Var jag ledig eller började eftermiddag gick hon med barnen och nattade dom hemma hos mig. Vilken service och vilken underbar kvinna det var.
Det finns väl inte dagmamma i dagens läge. Iallafall inte på samma sätt. Jag hade dagmamma som var anställd inom kommunen. Men hon ställde upp för mig och barnen för att det skulle fungera så bra som möjligt för mig och barnen. Som ensamstående förälder med arbete inom vården så var det inte enkelt att lösa problemen. Mina föräldrar bodde dessutom 30 mil ifrån oss.”
Emelie, undersköterska, Jönköping:
”För att jobba inom vård behöver man vara ensamstående, barnlös, inte ha några vänner el familj som önskar få träffa en om man ska kunna jobba 100%. För man orkar inte något efter el före jobb och ska man kunna få någon återhämtning gäller det att sova när man väl är hemma.”
