Rysslands invasion av Ukraina har lett till att en rad ryska bolag fått lämna de europeiska marknaderna. Mest uppmärksammat är kanske att Tyskland frusit arbetet med att ge tillstånd till den nybyggda och omdiskuterade gasledningen Nordstream 2, som går genom svenskt vatten.

Men bara några dagar innan Rysslands invasion avslöjade Aftonbladet att en annan blodsbesudlad regim, nämligen den kinesiska, har nära band till ett bolag som nyligen vunnit en upphandling hos svenska statens flygplatsbolag Svedavia. Bolaget ska sköta säkerhetskontroller på Arlanda men har av säkerhetsskäl varit svartlistade i USA i åratal.

Saken har blivit en skandal i miniformat och den politiska oppositionen kräver svar av näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.  

Demokratin gav upp skolan

Nu ökar oron för kinesiska investeringar i svensk infrastruktur och teknologi. Nästan lika snabbt som det svenska etablissemanget öppnade stora famnen för kinesiska investeringar i svensk infrastruktur och teknik. Här kan nämnas att Expressen avslöjat att Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt i flera års tid suttit i styrelsen för ett bolag i Hongkong som kontrolleras av kinesiska staten och som skulle investera i svensk medicinteknik.

Trots den nymornade politiska oron för kinesiskt inflytande över svensk energiproduktion och telekommunikation så står en specifik del av Sverige vidöppet för främmande makt. Nämligen våra skolor.

I Sverige har vi ju – genom friskolor och fritt skolval – steg för steg minskat det demokratiska styret över skolan. Trots att det är vi skattebetalare som finansierar friskolorna så kan vi inte använda demokratin – våra folkvalda politiker – för att kontrollera utbildningen, vad resurserna används till och så vidare.

Det är staten som bestämmer om en friskola ska få starta, men en kommun får inte kräva någonting av verksamheten. Ingenting. Lagen säger att friskolorna har självständig rätt att besluta om sin verksamhet och så är det med det.

Oligarker kan köpa skolor

Friskolor kan startas och säljas vidare, hur som helst. I dag finns i princp inget som hindrar främmande och fientlig makt att köpa upp delar av vårt skolväsende. Svensk ägar- och ledningsprövning är en papperstiger. En skola – eller ännu hellre en skolkoncern – är dessutom äckligt lönsam. Perfekt för en diktatur som behöver hitta lönsamma objekt för sina investeringar.

Det är bland annat därför diktaturen Kuwait varit en av de största aktieägarna i Internationella Engelska skolan, IES.

Blodtörstiga teokratin Saudiarabien har i stället nöjt sig med att sponsra friskolor i Sverige. Det är en annan sorts investering i svensk skola som vi sett många exempel på: det går att radikalisera barn och unga och samtidigt få betalt för det. 

Håller Kina på med sådant här i Sverige? Eller Ryssland? Ingen kan med säkerhet svara nej. Kanske kommer någon pigg journalist berätta att det ligger till på precis det sättet. Och då kommer våra politiker förstås säga att det är helt oacceptabelt. Men att göra åt skolverksamhetens helt korrupta styrsystem, det vill inte C, inte SD, inte M, inte L och inte KD.

Det är för dumt. Svensk skola och svensk välfärd måste börja betraktas som central samhällelig infrastruktur. Och vi måste se till att krafter som vill destabilisera vårt öppna samhället inte har något inflytande där.