Kvinnor tjänar 6 miljoner mindre – 100 år kvar till jämställda inkomster
Sex miljoner kronor. Så mycket skiljer det i livsinkomst för kvinnor och män. Med dagens takt kommer det ta 100 år innan glappet är borta. Det konstaterar Kommissionen för jämställda livsinkomster.
En kvinnas inkomst sett över ett helt liv är i genomsnitt tre fjärdedelar av en mans.
Det konstaterar Kommissionen för jämställda livsinkomster i en debattartikel i Dagens Nyheter.
I utredningen har man tittat på alla typer av inkomster, från arbete, näringsverksamhet, kapital och bidrag.
Skiljer 6 miljoner i livsinkomst
I rena pengar handlar det om sex miljoner kronor mindre för kvinnor, enligt kommissionen som överlämnar sitt slutbetänkande till regeringen under måndagen.
Det beror bland annat på att kvinnor har lägre inkomster från arbete än män. Det i sin tur ger effekt på andra ersättningar som är inkomstbaserade, som pension, föräldrapenning och sjukersättning.
Dessutom pekar kommissionen på att många myndigheter har brister i sitt jämställdhetsarbete, något som påverkar hur olika stöd fördelas mellan män och kvinnor.
Kritiserar Medlingsinstitutet
Kommissionen riktar också kritik mot Medlingsinstitutet, som är den myndighet som har ansvar för lönestatistiken i Sverige.
Bland annat kritiserar man att Medlingsinstitutet inte tar hänsyn till yrkessegregering, att kvinnodominerade yrken generellt har lägre löner, och att många kvinnor tvingas till deltidsarbete.
Det gör att myndigheten underskattar de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män i sina analyser.
Samtidigt råder det politisk enighet om att jämställdhet är en viktig fråga, konstaterar kommissionen: ”Alla vill komma till rätta med problemen, men trots det har inkomstgapet mellan kvinnor och män knappt förändrats på 25 år.”
Utifrån den utvecklingstakten konstaterar kommissionen alltså att det kommer att ta 100 år innan könsskillnaderna i livsinkomster är utraderad.
Kommissionens förslag
I betänkandet kommer Kommissionen för jämställda livsinkomster med ett antal förslag för att komma tillrätta med inkomstgapet. Bland annat föreslår man att regeringen ger:
- Uppdrag till lämplig myndighet, till exempel Jämställdhetsmyndigheten, att vart fjärde år göra jämställdhetsanalyser över inkomster som påverkar individers livsinkomster.
- Uppdrag till SCB att analysera ekonomisk jämställdhet för personer med funktionsnedsättning.
- Uppdrag till Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att tydligare visa på hur respektive verksamhet bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen samt att arbeta med jämställdhetsbudgetering i sin verksamhet.
- Uppdrag till SCB att ta fram underlag om hur ett statistiskt beräkningsverktyg kan utformas som beräknar konsekvenserna av olika val för den disponibla inkomsten.
