”Ulla Hamilton har fel – Sverige bör skämmas för sitt unika skolsystem”
Sverige gick mycket längre i marknadstänkandet kring skolan än något annat land och det fick katastrofala följder både för enskilda elever och för samhället i stort. Nu måste vi tänkta om, skriver företrädare för socialdemokratiska skolföreningen i en replik till Friskolornas riksförbund.
REPLIK. Ulla Hamilton hävdar att Sverige har ett unikt skolsystem som vi bör vara stolta över. Hon har rätt i att det är unikt, men fel i att vi böra vara stolta över det.
Det faktum att det är unikt visar varför det måste reformeras. Inga andra länder har tagit efter Sverige i att låta aktiebolagskoncerner gröpa ur sitt nationella skolsystem på det sätt vi har gjort och OECD har upprepade gånger kritiserat Sverige för att ha slagit sönder sin likvärdiga skola genom att skapa en skolmarknad.
Det är sant att det för 30 år sedan när friskolereformen infördes fanns en önskan om att i högre grad själv få välja skola. För många handlade inte denna önskan om så mycket mer än principen att själv kunna få välja.
Sverige var internationellt känt för att ha ett skolsystem med jämn och hög kvalitet på sina skolor och det hade i allmänhet ingen avgörande betydelse för kvaliteten på en elevs utbildning vilken skola hen gick i.
Men tyvärr insåg de flesta inte då vad marknadifieringen skulle komma att göra med skolan.
Medborgare har blivit kunder
I dag vet vi bättre. Vi vet att genom finansieringsmodellen med en peng som följer varje elev har det skapats ett marknadssystem, där vi alla har förvandlats från medborgare till kunder i syfte att underminera välfärdsstaternas grundstrukturer.
(För den som aldrig upplevt sig som annat än kund kan vi meddela att en medborgare är någon som är del av en nation och har sina rättigheter och skyldigheter oavsett härkomst eller inkomst. Medborgare har också ansvar för varandra, vilket hörs i själva ordet.)
Skolpengen i kombination med etableringen av stora aktiebolagsägande skolkoncerner har också gjort att alla våra skolor, vare sig de vill eller inte, har tvingats in i ett konkurrenstänkande.
Detta konkurrenstänkande undergräver inte bara lärarnas auktoritet (svenska lärare är på väg att reduceras till servicepersonal) utan förytligar också kunskapsuppdraget. Kunderna är ofta mer intresserade av höga betyg än kunskap och det är också med höga betyg skolorna konkurrerar med varandra.
För en rektor på en aktiebolagsskola blir ytterst det främsta målet i enlighet med aktiebolagslagen företagets vinst. Gedigna kunskaper har svårt att hävda sig i sammanhanget.
Marknadsskolan har skapat segregation
Marknadsskolan har även skapat mer segregation. Rent formellt kan alla välja skola. Men ska en skola locka till sig rätt kundsegment och göra vinst kan man inte ha vilka elever som helst där.
Därför skapar man profiler och kösystem, så att man kan välja ut sina elever. Idag vet varje skolledare att ska man höja sin skolas meritvärde är det enklaste sättet att byta ut skolans elevunderlag.
Danmark var en förebild när Sverige införde sitt friskolesystem för 30 år sedan. I Moderaternas proposition från 1992, syns hur reformen motiverades av det typiskt danska, ett offentligt ägt skolsystem som kompletterades med småskaliga fristående skolor. Men så blev det inte i Sverige.
Här kom i stället friskolevärlden att domineras av aktiebolag med vinstsyfte, och undan för undan av stora koncerner, något helt otänkbart i Danmark och de andra nordiska länderna.
Katastrofala följder för elever
Vi kom att gå mycket längre i marknadstänkandet kring skolan än något annat land och det fick katastrofala följder både för enskilda elever och för samhället i stort. Nu måste vi göra om och göra rätt.
Problemet är inte enskilda dåliga skolor, som friskolvurmarna gärna vill få det till. Problemet är ett system som blivit fixerat vid konkurrens.
Nu vill vi tillbaka till en skola där kunskap och bildning värdesätts och där läraren har en naturlig auktoritet och elever och deras föräldrar betraktas som medborgare och inget annat.
Nu vill vi tillbaka till den likvärdig skolan där alla kan mötas.
