Ett svek. Ett brott mot kongressbeslutet 2018 om att slåss mot försämringar i anställningsskyddet.

Tonen är hård i de motioner som fackklubbarna vid Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad och andra medieföretag har lämnat till Journalistförbundets kongress, som öppnas idag.

Journalistförbundet, ett förbund inom PTK, ställde sig i vintras bakom uppgörelsen med Svenskt Näringsliv om anställningsskydd och omställning.

Men det var ett dåligt och illa förankrat ställningstagande av förbundsstyrelsen, enligt de kritiska klubbarna.

Under den strukturkris som har härjat i mediebranschen de senaste åren har många förtroendevalda tvingats förhandla om uppsägningar, båda sådana som beror på arbetsbrist och sådana som grundas i personliga skäl.

”Försvagad förhandlingsposition”

Där har las hjälpt oss att träffa bättre uppgörelser, skriver kritikerna i sina motioner. Las ”har åtminstone gett oss en förhandlingsposition”, förklarar de. Den försvagas nu kraftigt.

Klubbarna bakom motionerna förnekar inte att överenskommelsen med Svenskt Näringsliv ger bättre möjligheter till omställning och studier. Problemet är att priset för förbättringarna blir för högt, hävdar de.

Men enligt Journalistförbundets styrelse är det avgjort bättre för medlemmarna att omfattas av las-överenskommelsen än att stå utanför.

Med överenskommelsen följer både dåliga saker, som fler undantag från turordningen, och bra saker, som hårdare reglering av visstidsanställningar och bättre stöd för att ställa om till nytt jobb. Ställer vi oss vid sidan av överenskommelsen drabbas vi likafullt av försämringar i las, men vi missar fördelarna, säger förbundsstyrelsen.

Styrelsen vill inte hoppa av

Inte minst möjligheten för visstidsanställda att få omställningsstöd är en förbättring som Journalistförbundet har krävt länge, påminner styrelsen. Om Journalistförbundet skulle säga nej till det nya huvudavtalet står medlemmarna utan omställningsavtal. Att på egen hand förhandla fram ett omställningsavtal med motparten Medieföretagen blir i det läget mycket svårt, bedömer förbundsstyrelsen.

Skulle Journalistförbundet kliva av PTK:s uppgörelse med Svenskt Näringsliv är det dessutom osäkert om förbundet kan vara kvar i PTK, enligt styrelsen.

I så fall tornar problemen upp sig. Avtalet om tjänstepension (ITP), trygghetsförsäkringen vid arbetsskada och andra grundläggande avtal skulle hamna i farozonen, varnar styrelsen.

En styrelseledamot har reserverat sig och ställt sig på motionärernas sida.

Las-överenskommelsen

I december 2020 skrev IF Metall, Kommunal och PTK (där 25 tjänstemannaförbund ingår) under en överenskommelse om flexiblare anställningsskydd och bättre stöd för anställda som behöver ställa om till nytt jobb. I somras anslöt sig även fackförbundet Vision.

Överenskommelsen har två delar.

Staten ska ändra i lagen om anställningsskydd (las), införa ett nytt omställningsstöd för anställda i företag som inte har kollektivavtal, och införa ett nytt studiestöd för vuxna.

Först när staten har gjort de här förändringarna (vilket väntas ske vid halvårsskiftet 2022) tänker fack och arbetsgivare skriva under ett nytt huvudavtal, som är uppgörelsens andra del. Med huvudavtalet får arbetsgivarna större frihet att bestämma vem som ska sägas upp, samtidigt som stödet för anställda att ställa om till nytt jobb blir generösare.

Ja eller nej till las-överenskommelsen? Det här blir skillnaden

Turordning

Utan huvudavtalet: Lagen ska ändras så att arbetsgivare som säger upp på grund av arbetsbrist får undanta tre personer från turordningen, oavsett företagets storlek. Personer som undantas får företrädesrätt till fortsatt anställning.

Med huvudavtalet: Utgångspunkten är att fack och arbetsgivare förhandlar om turordningen. Men kommer de inte överens får arbetsgivaren undanta tre arbetare och tre tjänstemän per driftsenhet. Alternativt kan arbetsgivaren undanta 15 procent av de arbetare och 15 procent av de tjänstemän som får sluta. Här finns dock en gräns: Högst 10 procent av arbetarna respektive tjänstemännen vid driftsenheten får undantas.

Uppsägning av personliga skäl

Utan huvudavtalet: Las förändras så att kravet att en uppsägning alltid ska ha ”saklig grund” byts ut mot ”sakliga skäl”. De domar där Arbetsdomstolen har klarlagt vad som är ”saklig grund” ska fortfarande vara styrande – på så sätt tycks rättsläget bli oförändrat. Men vid bedömningen ska det inte längre spela roll vilken betydelse fortsatt anställning har för den anställda, eller om hen kan väntas ändra sitt beteende. Arbetsgivaren behöver bara erbjuda omplacering en gång innan personen sägs upp.

Med huvudavtalet: I huvudavtalet preciseras mer i detalj vilken misskötsamhet som är sakliga skäl för uppsägning, till exempel vad gäller för sen ankomst och samarbetssvårigheter. Svenskt Näringsliv har bedömt att tröskeln för uppsägning på så sätt blir lägre än idag.

Tvist om uppsägning

Utan huvudavtalet: Lagen ändras så att den som invänder mot en uppsägning inte längre får lön medan tvisten pågår. Arbetsgivare som säger upp utan sakliga skäl kommer att riskera högre skadestånd än idag.

Med huvudavtalet: När uppsägningstiden löpt ut får den som sägs upp, utöver vanlig a-kassa, ersättning från en kompletterande, kollektivavtalad a-kassa upp till 80 procent av lönen.

Omställning

Utan huvudavtal: Hur stödet ska se ut för anställda som har kollektivavtal, men står utanför huvudavtalet, är inte klart. LO och Svenskt Näringsliv förhandlar just nu om vad som ska gälla för privatanställda arbetare.

Anställda i företag som saknar kollektivavtal ska få rätt till omställningsstöd om de blir uppsagda, vilket de inte har idag. Det handlar om grundläggande stöd, som rådgivning och vägledning. Stödet ska ges genom en ny organisation vid Kammarkansliet. Också tillfälligt anställda ska få hjälp.

Med huvudavtal: Stödet vid omställning förstärks, bland annat med utbildningar som upphandlas externt, validering av kunskaper, och kompletterande studiestöd. Även den som drabbas av sjukdom omfattas.

Kompetensutveckling

Utan huvudavtal: Ett nytt studiestöd ska införas vid sidan av det vanliga stödet från CSN. Det vänder sig till vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden och kan som mest ges i 44 veckor vid studier på heltid. Stödet ska täcka 80 procent av inkomsten, men blir högst 20 458 kronor 2021. Det betyder att inkomster upp till 25 570 kronor i månaden ersätts med 80 procent.

Med huvudavtal: Ett kompletterande studiestöd gör att inkomster upp till drygt 31 200 kronor ersätts med 80 procent. Inkomster ovanför den nivån ersätts med 65 procent, upp till ett tak på 68 200 kronor i månaden. De anställda kan få studiestöd även för utbildningar som TSL och TRR köper utanför det reguljära utbildningssystemet.