I fjol lades ett förslag fram i Kirgizistans parlament som riskerade att kraftigt begränsa de fackliga rättigheterna i landet, vilket Arbetet Global tidigare rapporterar om. 

Bakgrunden var en infekterad strid om ledarskapet i landets största centralorganisation KFNC.

Ordföranden hade röstats bort men vägrade avgå. Parallellt drev hans hustru, tillika parlamentsledamot, ett lagförslag enligt vilket samtliga landets fackföreningar skulle underställas KFNC. Organisationens ordförande, det vill säga hennes bortröstade make, skulle samtidigt få kraftigt utökade maktbefogenheter. 

Antifackligt lagförslag

I maj lade president Sadyr Japarov – som omvärlden anklagar för auktoritära tendenser – in veto mot lagförslaget med motiveringen att landets fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inte fått tycka till. 

Gratistidning ger röst åt Rysslands migrantarbetare

Global

Men parlamentet skickade återigen in förslaget – utan de rekommenderade ändringarna. Nu har presidenten för andra gången lagt veto mot samma förslag, rapporterar lokala 24 KG.

– Dokumenten antogs av parlamentsledamöterna och skickades ännu en gång för ratificering i ofärdigt skick, säger Eldar Tadzhibaev, ordförande för gruv- och metallfacket GMPK, i en kommentar till nyhetssajten.

Beröm av världsfacket

FN:s arbetslivsorgan ILO, internationella fackföreningar och ideella organisationer har uppmanat Kirgizistans regering att inte godkänna lagen.

Presidenten får nu beröm av världsfacket Ituc.

– Det här är goda nyheter och vi välkomnar Japarovs förnuftiga beslut. Den här lagen fick helt enkelt inte antas efter som den är proppfull av problem, säger ordföranden Sharan Burrow i ett uttalande. 

Men lagförslaget lever fortfarande. Och striden om ordförandeskapet i KFNC är fortfarande inte avgjord. Därmed tyder mycket på att nya hot mot de fackliga rättigheterna är att vänta i den centralasiatiska republiken. 

Kirgizistan

• Centralasiatiska Kirgizistan blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens fall och har runt 6,2 miljoner invånare. Landet fick en ny författning och höll sina första demokratiska val 2010.

• Tankesmedjan Freedom House klassar landet som ”delvis fritt”. Under senare år har Socialdemokraterna stärkt sitt grepp om landet och använt rättssystemet för att tysta såväl politisk opposition som civilsamhällets organisationer. Men en maktstrid i partiet banade väg för populisten Sadyr Japarov.

• När resultatet av ett kritiserat parlamentsval hösten 2020 ogiltigförklarades ledde det till politiskt kaos som Japarov gick segrande ur.

• Efter att ha blivit vald till president i januari 2021 anordnade Japarov en folkomröstning om att ge sig själv kraftigt utökade maktbefogenheter. 80 procent röstade ja till förslaget.

Källor: Freedom House, UI/Landguiden