Test med medborgarlön på gång: ”Folk kommer att må bättre”

Linköping, Kinda eller Åtvidaberg kan bli först i landet med att sjösätta ett system med basinkomst, som också går under namnet medborgarlön.

Organisationen Samordningsförbundet Centrala Östergötland, där bland annat regionen och Försäkringskassan ingår, har tagit initiativet till ett projekt för att pröva modellen.

– Svensk välfärd har till viss del krackelerat och fragmenterats. Det är många som far illa och som inte hittar rätt i systemet. Med basinkomst kan de få en bättre situation, menar förbundschefen Mattias Bergström.

Projektet skulle rikta sig till en grupp människor som får bidrag från bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.

– Jag har mött många individer som upplever att ersättningssystemet är upphackat och att de känner en stor stress och press över att de inte förstår hur utbetalningarna från olika myndigheter hänger ihop, säger Mattias Bergström.

3 000 hushåll behöver bidrag

Linköping är en kommun med ekonomiska resurser och med en stark arbetsmarknad. Där bor det cirka 160 000 invånare, varav 3 000 hushåll är bidragsberoende i dag. Det är delar av den gruppen som projektet vill fånga upp.

– Det är en hög siffra. I dag är det så att vissa grupper helt enkelt inte nås. Det finns studier som visar att det skapas lust och kreativitet och en ökad tro på samhället, genom en basinkomst, säger Mattias Bergström.

Idén är att få till ett system som är mer flexibelt. Därför tittar man nu på modeller från olika länder, som har ett liknande trygghetssystem som Sveriges.

Inga krav eller kontroll

I en första översikt, som ska vara klar nu i augusti, har man kommit fram till att basinkomsten, som även brukar kallas medborgarlön, behöver ligga runt det existensminimum som socialbidragstagare kan få.

Det skulle betyda cirka 5 000 kronor för en ensamstående vuxen. Deltagarna skulle inte kontrolleras eller ha några krav på sig, vad gäller exempelvis aktiviteter eller arbetsträning.

Däremot skulle de erbjudas stöd från de aktörer som är med i Samordningsförbundet.

– Det viktiga är inte att göra ett experiment, utan att göra något som vi tror kommer att förbättra tillvaron för människor. Vi tror att folk kommer att må bättre psykiskt men också att överraskande många kommer i arbete om de får en ekonomisk bastrygghet, säger arbetsmiljöforskaren och psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl som gör kunskapsöversikten.

Först när den är klar fattas beslut om försöket ska sjösättas.

Kritiker: Kan sänka löner

Basinkomst har redan prövats på flera håll i världen och diskussionen har ökat i samband med att ekonomier startats om efter pandemin.

Samtidigt finns det kritiska röster som menar att basinkomst kan sänka lönerna och att ingångslönerna kommer att pressas nedåt, eftersom de anställda har sin trygghet säkrad genom en basinkomst.

Men i stora drag kan man säga att försöken med basinkomst fått gynnsamma effekter när det gäller personers hälsa och handlingskraft. Det finns försök med konkreta erfarenheter från Finland, Nederländerna och Kanada, men också mindre försök på stadsnivå i till exempel Barcelona och kaliforniska Stockton.

I brasilianska Maricá betalas stödet ut i en lokal valuta.

I Kenya pågår det hittills största projektet i världen med ett omfattande basinkomstsystem.

– Den största fördelen med basinkomst är att det skulle kunna ge ett grundmått av trygghet och oberoende för varje person, säger Simon Birnbaum, som är statsvetare vid Södertörns högskola och huvudförfattare till rapporten: ”Basinkomstens nya våg – lärdomar från medborgarlönsexperiment i välfärdsstater”.

Basinkomst svårt på kort sikt

Han anser att basinkomst är en viktig idé men svår att genomföra på kort sikt, om nivån ska vara tillräckligt hög för att bekämpa fattigdom och inte leda till (möjliggöras genom) försämringar av andra trygghetssystem.

– Basinkomst kan vara värdefullt som komplement till andra stödformer. Den största svårigheten tror jag ligger i att hitta en praktisk avvägning för basinkomstens nivå. Vad den ska ersätta och vilka skattenivåer vi ska ha, konstaterar Simon Birnbaum.

Medborgarlön anses kunna minska byråkratin kring olika sociala stödformer, men ses också som en potentiell lösning när allt fler jobb automatiseras.

– Det gäller att tänka i 30 års perspektiv. Samtidigt som vi behöver tänka de här tankarna nu. Frågan är hur samhället ser ut när automatisering, AI och annan teknik blommar ut? Det kommer att bli en förändring i hela samhällsapparaten, eftersom den är uppbyggd av lönearbete i dag, säger Mattias Bergström.

3 röster om medborgarlön

Rasmus Ståhl 25 år, diversearbetare

– Jag tycker det låter som en bra idé. Men kan man jobba så ska man jobba, för samhället måste gå runt. Kanske kan de som inte kan arbeta fullt få lite mer utbetalt.

– Jag gick aldrig gymnasiet, utan började jobba som assistent på en privatskola. Sen gick jag över till att snickra, måla och dra el. Jag har ingen utbildning, men jag hade lite tur för jag fick chans att ta kort för grävmaskin och hjullastare. Nu jobbar jag som allt-i-allo på ett varv.

– Jag har stämplat i perioder och varit sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. För mig är det väldigt viktigt med egen tid. Jag tar det lugnare på jobbet när jag kan.

– Vissa människor klarar av att gå dag ut och dag in, utan att ha vila. Jag behöver gå tidigare ibland och sova ut. Som tur är har jag en förstående arbetsgivare. Jag ser inte yrket som det största i mitt liv. Det som är viktigast för mig är familjen, tjejen och mina kompisar. Men nåt ska man göra för att få in pengar.”

Amanda Hellgren 29 år, produktionsledare på Volvo

– Det hade varit en trygghet, just för att veta att man kan betala sitt boende och fortsätta att leva. Om det hade funnits för sex år sedan, så hade jag nog inte hamnat på bandet på Volvo.

– Det finns en stark arbetsmoral i Sverige om att man skall jobba för att få sitt. Men vi kanske måste tänka om för att det ska bli mer jämna villkor i samhället. Fler jobb blir automatiserade och om vi har basinkomst så kan det bli en jämn köpkraft. Då kanske folk jobbar halvtid i stället.

– Men frågan är ideologisk och jag tror att det tar lång tid att ställa om

Ragnhild Ibsen 62 år, bildkonstnär och undersköterska i hemtjänsten

– Jag brukar vara ledig från mitt arbete i hemtjänsten två heldagar i veckan. Då har jag tid för skapande arbete i min ateljé. Jag jobbar mest med grafik och teckningar. Det finns en frustration över att hela tiden bli avbruten.

– Samtidigt uppskattar jag att ha kontakt med verkligheten i mitt lönearbete. Tanken på att jag skulle kapa trossen till mitt arbete och jobba 100 procent som konstnär känns läskigt, men det skulle vara spännande.

– En basinkomst hade gjort det möjligt. Det skulle vara både skönt och spännande att prova. Jag tror att det är helt rätt tid för det nu. Vi alla behöver lugna ner oss och konsumera mindre. Sex timmars arbetsdag är också en väg.

– Det finns en ovilja hos politiker att ta tag i arbetslivsfrågor, men jag tror att det kan vara ett sätt för partier att vinna val.