”Fritidshem är biljetten till många livsresor”
I dag är det fritidshemmens dag. Sverige borde stärka den delen av välfärden – det är en framtidsinvestering som skulle löna sig för hela samhället, skriver Lärarförbundets ordförande.
Johanna Jaara Åstrand.
Fritidshem är en pedagogisk verksamhet som kan betyda enormt mycket för barn och ungdomars utveckling.
Fritidspedagogikutvecklar förmågor som exempelvis samarbete, kommunikation, ansvar, reflektion och kreativitet – grundläggande faktorer för att lyckas i skolan och viktiga genom hela livet.
I dagens situation där många barn riskerar att ramla mellan stolarna, så borde fritidshemmen verkligen ses som en resurs för att motverka utslagning och sociala problem – som biljetten till många positiva livsresor.
Fritidspedagogik uppmuntrar och utmanar eleverna att pröva egna och andras idéer, ta tillvara olikheter och samarbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt.
Detta är avgörande beståndsdelar för att vårt samhälle ska befolkas av aktiva, självständiga och ansvarstagande medborgare.
Sverige har en stark fritidspedagogisk tradition att bygga på, men i dag brottas fritidshemmen med stora problem.
Gruppstorlekarna borde vara i linje med skolklassernas storlek, men grupper på runt 40 barn är tyvärr ganska normalt. Det råder också brist på utbildade och behöriga lärare i fritidshem.
De lärare som finns tvingas arbeta under tuffa förutsättningar där arbetstiden tar slut långt före arbetsuppgifterna.
Politikerna borde dessutom gå längre i den stora ödesfrågan – bristen på behöriga lärare i fritidshem
Alldeles för få lärare ges den välbehövliga planeringstiden för att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet.
Dessa dåliga arbetsförhållanden leder i sin tur till svårigheter att locka fler att utbilda sig till lärare i fritidshem – tyvärr också i kombination med ett alldeles för lågt löneläge.
Till detta kommer paradoxen att fritidshemmet ska ha ett kompensatoriskt uppdrag, samtidigt som elever till arbetslösa eller föräldralediga vårdnadshavare inte har rätt att gå på fritids.
Barn i socioekonomiska utsatta områden är i lägre grad inskrivna i fritidshem – 68 procent jämfört med rikssnittet på 83 procent – och av utlandsfödda barn i dessa områden är bara omkring hälften inskrivna i fritidshem.
De som bäst skulle behöva fritidshemmets undervisning får inte ta del av den. Den röda tråden i problembilden är bristen på resurser och avsaknaden av satsningar.
Sverige som land skulle behöva en massiv framtidsinvestering i fritidshemmen för att få vårt samhälle att hålla ihop bättre. Förra sommaren presenterade en statlig utredning förslag som skulle förbättra situationen.
Utredningen föreslog nationella riktmärken för gruppstorlekar, att skollagen ska garantera ändamålsenliga lokaler, en statlig satsning på kvalitetsutveckling samt förslag om kompetensutveckling för skolledare.
Politikerna har inte fattat beslut om något av förslagen ännu, trots att de behöver genomföras omgående. Politikerna borde dessutom gå längre i den stora ödesfrågan – bristen på behöriga lärare i fritidshem.
Det behövs satsningar som långsiktigt stärker yrkets status, alternativa vägar till en lärarexamen samt satsningar på forskning inom fritidspedagogik.
När vi i dag firar fritidshemmens dag, så är det för att vi vet hur stor potential som finns i fritidspedagogiken.
Fritidshemmen kan spela en jätteroll för att förbättra skolresultaten, motverka utanförskap och stärka medborgarandan i hela vårt samhälle.
Förutsättningen är att politikerna börjar investera i verksamheten.
Jag efterlyser politisk handlingskraft för att fritidshemmen ska kunna realisera sin potential. När så sker har vi ännu mer att fira.
