Under pandemin blev glappet på arbetsmarknaden tydligt. Bland annat när det gäller arbetsskada.

Flera yrkesgrupper som kan vara utsatta för smittrisker i sin arbetsvardag har svårare än till exempel vårdanställda att få arbetsskadepengar.

I rapporten som Inspektionen för socialförsäkringen släppte i dag, måndag, lyfts bland annat situationer där anhöriga till chaufförer som avlidit till följd av covid fått nej på sina ansökningar.

Det har varit svårt att förstå för familjerna varför regelverket ser ut som det gör. Bussföraren José Esteban och hans familj, som Arbetet skrivit om tidigare, är ett av ärendena. 

Att José Estebans änka Maritza Talavera blev utan efterlevandeersättning har inte att göra med om han smittats på jobbet eller inte.

För att omfattas av dagens regler måste han ha smittats via ratt eller instrumentpanel i bussen.

Men om risken är större för att han smittats genom droppsmitta från exempelvis passagerare som funnits på bussen så blir det nej, eftersom den jobbsituationen inte omfattas av regelverket

Oavsett om han fått covid-19 i arbetet eller inte. 

– Smittosituationer i jobbet har ställts mot varandra och det har varit svårt för efterlevande att förstå, säger Ossian von Friesen, projektledare för rapporten på ISF. 

Han tillägger att en annan situation där det skulle kunna bli godkänt som arbetsskada är om en chaufför hjälpt en smittad person, men detta har ännu inte prövats.

För ett år sedan lade regeringen till covid-19 på listan över smittor som kan ge rätt till ersättning.

Men de andra villkoren, alltså i vilka yrkessituationer covid-19 anses vara arbetsskada, har gjort att de utanför vården ofta fått avslag.

Reglerna är för stränga, konstaterade regeringen som i mitten av mars gav i uppdrag till Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, att snabbutreda lättnader.

I sin rapport skriver ISF att arbetsskadeförsäkringen inte har uppfyllt sina syften under pandemin. ISF konstaterar att syftet med att ha ett särskilt skydd för de som drabbas av arbetsskada är att de inte själva alltid kan styra över riskerna i sin arbetsmiljö.

”Exempelvis chaufförer kan inte styra över risken att drabbas av droppsmitta från passagerare och dessa risker omfattas inte arbetsskadeförsäkringen…” skriver ISF i sin rapport. De lyfter fler yrken. Trafiklärare, städledare, fastighetsskötare och fordonsmekaniker. 

”Många skador som sannolikt har haft ett tillräckligt samband med smittrisker i arbetet har inte godkänts som arbetsskada”, skriver ISF vidare. 

Det talar för att lätta på reglerna. Samtidigt varnar ISF för att bedömningarna i enskilda fall kan bli svårare att göra och att det kan vara svårt att förutse konsekvenserna av lättnaderna.

Att lätta på reglerna kan göras på olika sätt, menar ISF, som överlämnar till regeringen att avgöra om reglerna verkligen bör ändras. 

  1. Att ta bort undantaget för smitta i arbetsskadeförsäkringar och låta samma regler gälla som för andra arbetsskador.
  2. Att avskaffa undantaget för smitta men bara för samhällsfarliga sjukdomar. Det vore en mer begränsad lösning än den första. 
  3. Att avskaffa undantaget för smitta men bara för covid-19. En ännu mer begränsad lösning.

Det sista förslaget skulle innebära mindre flexibilitet, kommer det en ny pandemi behövs kanske nya regler. Samtidigt går det snabbare att införa än det första alternativet och blir mest förutsägbar.

ISF har inte tittar närmare på att lägga till fler yrken till listan över vad som kan klassas som arbetsskada. En anledning är att ett förslag som utvidgar arbetsskadeskyddet genom tillägg av yrkeskategorier eller arbetsuppgifter snabbt riskerar bli inaktuellt. Under pandemin har nya smittvägar klarlagts och andra blivit inaktuella.

Även om lättnader görs är det inte säkert att José Estebans änka Maritza Talavera skulle ha fått rätt till pengar. En utredning av var personen mest troligt har blivit smittad – på jobbet eller på fritiden – ska ändå göras. 

Försäkringskassan har hanterat 46 fall av anmälda arbetsskador där handläggaren registrerat covid-19 som diagnos, enligt rapporten.

Ibland har ärenden felregistrats och det är inte alltid det framgår att det gäller covid. Alla siffror är lite oklara, helt enkelt.

Men ISF har i arbetet med rapporten även hittat 18 ärenden som gäller dödsfall genom smitta.

Med tanke på att det före pandemin var så få smittoärenden utgår myndigheten från att de flesta av totalt 85 ärenden som rört antingen smitta eller covid-19 specifikt är just covidrelaterade.

Av de 22 arbetsskadeprövningar kring covid som Försäkringskassan gjort fram till mars var det endast åtta som godkändes som arbetsskada och därmed gav rätt till pengar.

Bland de dödsfall där det blev avslag på ansökan fanns fyra bussförare, en ingenjör, en lagerarbetare, en lokalvårdare, två som jobbade med post- och paketutdelning, en projektledare, en som jobbade på skola, en taxiförare och en som jobbade som idrottstränare.

När det gäller sjukdom och inte dödsfall säger Ossian von Friesen på ISF att det i dag saknas tillräckligt med kunskap om covid-19 för att veta hur länge symtomen kan väntas hålla i sig.

Situationen för många med så kallad långtidscovid eller post-covid har varit omdebatterad.

Av de 59 coronarelaterade ärendena som gällde livränta för förlorad arbetsinkomst fick alla avslag. 

– För att få livränta måste sjukdomen kunna antas leda till en inkomstförlust i minst ett år och det är i dag svårt att säga för covid-19, säger han. 

På 70-talet bestämde man att så gott som alla arbetsskador ska omfattas av den allmänna arbetsskadeförsäkringen. Men inte smitta, för det skulle inte fungera i praktiken.

I så fall kunde det bli problem med ”det dagliga livets sjukdomar”, såsom långdragna förkylningar resonerade experterna.

I stället gjorde man en lista med olika undantag. Det är den listan som nu väcker debatt.