Personer som lider av psykisk ohälsa och utmattningssyndrom har de senaste åren blivit alltmer ifrågasatta av Försäkringskassan genom de sjukintyg som läkare skriver.

Sjukintygen behövs ofta kompletteras och det finns få möjligheter till dialog med handläggare på Försäkringskassan.

– Det är en jakt på att försöka dra in sjukpenningen i stället för att försöka hjälpa en individ att komma tillbaka i jobb, säger Kristina Glise som sedan 1990-talet specialiserat sig på psykisk ohälsa.

– Förr hade jag en god relation med Försäkringskassan. Vi hade avstämningsmöten där även arbetsgivaren deltog. Men för ett par år sedan slutade de komma och det innebär att de skickar dessa eländiga kompletteringar i stället. Dessutom byts handläggarna ofta.

En titt på statistik från Försäkringskassan visar att andelen avslag från dag 181 i sjukpenningen ökade kraftigt från 2019 och fram till november i fjol för den patientgrupp som lider av stress och utmattningssyndrom.

Från mars i år har det genomförts lättnader så att fler personer ska kunna undantas från 180-dagars regeln. Det kan innebära mindre administrativ börda på sikt för läkare som skriver sjukintyg.

I boken Papper, pengar och patienter som publicerats i år finns en tidsstudie som gjorts på elva vårdcentraler. Den visar att läkarna endast ägnar en tredjedel av sin arbetstid åt att möta patienter.

Redan för fem år sedan kritiserade Svenska Företagsläkarföreningen relationen till Försäkringskassan som de ansåg var ett växande arbetsmiljöproblem. I rapporten Kompletteringsträsket står att tidsåtgången för en komplettering till myndigheten var mer än 30 minuter i genomsnitt.

När Alexander Wilczek, stressforskare och psykiatriker, var chef för Ersta psykiatriska klinik gjorde han egna beräkningar över hur mycket tid läkarna där lade ned på kompletteringar.

Han skickade sedan en fråga till Försäkringskassan om vart fakturan skulle skickas som han aldrig fick svar på.

– Vad har Försäkringskassans attityd kostat och hur mycket har de egentligen sparat? På ett sätt lider jag med myndigheten för den har fått två uppgifter som är oförenliga. Den ena är att ge invånare möjlighet att vid sjukdom få ekonomisk ersättning, den andra är att de måste spara pengar, säger han.

Många läkare upprörs också över att handläggare de senaste åren efterfrågar ”objektiva fynd” för patienter som lider av utmattningssyndrom.

– Det är en diagnos som utgår från specifika kriterier och diagnosen ställs baserat på personers egen beskrivning så som kognitiva symtom, till exempel koncentrationssvårigheter eller minnesförlust. Det är inget som vi i daglig basis kan undersöka till exempel genom magnetkamera på hjärnan eller genom ett blodprov, säger Anja Beno, specialist i allmänmedicin.

– Det är svårt att få igenom sjukskrivningar överlag och Försäkringskassan har blivit mer kompletteringsbenägna och godtyckliga i sina bedömningar. De klagar på våra intyg och är det något jag lägger mer tid på i dag så är det att få sjukskrivningarna godkända, fortsätter hon.

Allmänläkaren Magnus Falk bekymras över att han ifrågasätts när han bedömer att en person inte är tillräckligt frisk för att jobba.

– Vad är det för kompetens jag som läkare med många års utbildning och erfarenhet i kombination med i många fall personlig kännedom om berörd patient anses sakna?

Han ser en tydlig koppling mellan hur pressade handläggare är med de politiska direktiv som drivits igenom.

– Under en period för några år sedan var det mer fokus på arbetslivsrehabilitering och då var det ett bättre utbyte mellan oss och jag kände att vi strävade mot samma mål, det vill säga patientens bästa.

För personer som lider av psykisk ohälsa och utmattningssyndrom tar det ofta lång tid med rehabilitering. Symptomen kan finnas kvar i många år, men forskning visar ändå att prognosen för att komma tillbaka till arbetslivet är god på lång sikt.

Sjukpenningens tidsgräns på ett år är därmed alldeles för kort för dessa patienter, anser de läkare som Arbetet pratar med.

De är därför inte heller nöjda med de regeländringar som regeringen nyligen krattat för, såsom förslaget om att prövning mot ”normalt förekommande arbete” ska bort.

– Jag kan inte garantera att en person kommer tillbaka i jobb inom ett år för så ser verkligheten inte ut, säger Kristina Glise.

Hon poängterar, i likhet med övriga som Arbetet pratar med, att patienter med dessa symptom oftast varit hårt arbetande och sällan varit sjuka tidigare. De vill inget hellre än att komma tillbaka till jobbet.

– En del råkar mycket illa ut när deras sjukpenning dras in. De klarar sig inte om de inte har ett skyddsnät av stödpersoner runt sig. Att patienter far illa är det som gör mest ont. Det är många tårar jag har fått torka, säger Anja Beno.

Försäkringskassan svarar på kritiken

I ett mejl till Arbetet förklarar Terese Östlin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, att avstämningsmöten mellan läkare och handläggare aldrig har tagits bort.

”Men användandet minskade tyvärr under en längre period. Försäkringskassan har gjort och gör ett utvecklingsarbete kring detta och vi ser nu att användandet har ökat.”

Även gällande de så kallade ”objektiva undersökningsfynden” som läkarna säger att handläggarna efterfrågar för patienter med psykisk ohälsa verkar det råda missförstånd.

”Vi har fått signaler på att detta i vissa fall fortfarande efterfrågas och därför har vi genomfört insatser för att förtydliga ytterligare att det inte finns några sådana krav.”

Att läkarna känner sig ifrågasatta för sin medicinska kompetens är olyckligt, skriver Terese Östlin.

”Vi arbetar nationellt med det inom ramen för det regeringsuppdrag som vi har tillsammans med Socialstyrelsen och som handlar om att förbättra samarbetet och dialogen med hälso- och sjukvården. Vi arbetar också regionalt och lokalt med dessa frågor inom ramen för samverkan med hälso- och sjukvården”.