Övertids­berg: Interner kan jobba 50 dagar i sträck

Det finns platser i Sverige där övertiden är helt oreglerad. Där varken arbetsmiljölagar eller arbetstidsregler gäller.

Intagna som avtjänar fängelsestraff går utanför de vanliga lagarna för arbetslivet. 

På jordbruksanstalterna Rödjan och Sörbyn, två av de få som numera finns kvar i landet, kan det bli riktigt långa pass för de intagna. En kossa ska föda. Höbalar ska lastas. Skörden kräver sitt.  

Flera månader varje år ligger övertiden i snitt på över 50 timmar per klient, visar data som Arbetet begärt ut från Kriminalvården för åren 2019 och 2020. 

Det kan innebära att några jobbar mindre än det, andra mer. Men klart är att övertidsgränsen som finns ute i det vanliga samhället passeras för flera av dem.

På anstalten räknas de inte som anställda. Men hade de gjort det skulle arbetstidslagen sätta gränsen vid 50 timmar per kalendermånad. 

– Vi upptäcker ibland att någon jobbat 50 dagar av 50. Då får vi stoppa det. En del jobbar ju hellre än att sparka i sänggaveln. Vissa har jobbat otroligt mycket, säger Alf Ringhage, vice ordförande för Seko Vård i Mariestad och kriminalvårdare på Rödjan.   

Han påpekar dock att det inte är en facklig fråga att stoppa för mycket arbete bland de intagna utan en fråga för personalen. 

Det finns även fler anstalter som hamnar över gränsen. Bland annat Tygelsjöanstalten som har en handelsträdgård och den tredje jordbruksanstalten Svartsjö.   

De intagna vill ofta jobba så mycket som möjligt, säger flera som Arbetet pratar med. Och det handlar inte främst om pengarna. 

5 kronor och 50 öre extra får man per övertidstimme. Totalt 19,50 i timmen. Det viktiga är att komma bort från cellen, göra något, få tiden att gå.   

– Det här är inte tvång, utan på frivillig basis. Det här med sysselsättning är så viktigt. Det skapar en utveckling och ett lärande. Och en rutin, säger Heidi Porko, kriminalvårdsinspektör på Sörbyn.   

Hon säger att det är skillnad på arbete ute i samhället och sysselsättning på anstalten. Fler personer gör samma jobb som en person skulle ha gjort där ute.

Och ingen intagen är tvungen att jobba övertid, understryker hon. Om arbete behöver göras landar det i så fall på personalen att jobba. Men även hon har noterat övertidsberget.  

– Vi håller på och tittar på det. Det blir inte bra när vissa får jobba jättemycket medan andra inte får det, säger Heidi Porko.  

Kan inte skaderisken öka om någon jobbar mycket övertid?
– Jag har nog inte tänkt som så. Vi gör alltid risk- och säkerhetsgenomgångar vad gäller arbetsdriften.  

Hur det verkligen ser ut med skaderisken är svårt att få koll på. Sörbyn rapporterar inte arbetsskador separat. Det gör däremot Rödjan. 

De senaste fem åren har siffrorna gått lite upp och ner: 5 (2016), 9 (2017), 14 (2018), 13 (2019), 10 (2020). Det är sparkar från kor, fall från höjd, klämskador och fingrar som får spikar i sig eller i ett fall sågas av.  

– Det är mycket övertid, det är det. Med anledning av att vi har ett ganska stort jordbruk med kött-, spannmåls- och mjölkproduktion, konstaterar Per Fritzon, kriminalvårdsinspektör för sysselsättningen på Rödjan.  

Han ansvarar för arbetsmiljön för både personalen och de intagna. För personalen gäller arbetsmiljölagen, för de intagna finns inga regleringar om varken arbetsmiljö eller övertid.   

Hur mycket övertid är rimligt?
– Jag vet inte vad som är rimligt. Vi har pratat om det där. Ska vi stoppa dem från att jobba fast de vill ut? Med fysiken och så vidare. Det blir en moralisk diskussion. Vårt mål är att göra dem så anställningsbara som möjligt, säger Per Fritzon.   

Finns det inte risk för att bli utsliten och få  skador?
– De försliter sig inte, vi är många och hjälps åt med arbetsuppgifterna.   

Det har kommit fler klienter till Rödjan på sistone. Därför planerar de att göra tvåskiftsscheman i ladugården, något som kommer innebära mindre övertid.   

– Flera av de intagna kommer bli besvikna när de inte kan arbeta lika mycket, fyller Per Fritzon i.  

Alf Ringhage, facklig och kriminalvårdare på Rödjan, säger att de blivit bättre på säkerhet de senaste åren.   

– Nu är det utbildning för att köra alla maskiner, det var mer godtyckligt förut. Det är en bra verksamhet. Att lära sig att köra traktor är lite status.   

Men  ökar inte olycksrisken om någon jobbar väldigt mycket, även om man är fler än vanligt som hjälps åt?
– Jo, så är det så klart.   

Christer Hallqvist är ordförande i Seko Kriminalvården på nationell nivå.  Facket företräder personalen, inte de intagna.   

– Det har nog förekommit en hel del övertid utan att någon har reagerat. Det är ingen fråga som varit uppe på central nivå. Reglerna i arbetstidslagen borde självklart gälla för intagna som är i sysselsättning i Kriminalvården.  

Klienterna vill jobba mycket, hävdar många Arbetet pratar med. Men enligt Christer Hallqvist är det inte bara en fråga om vad klienterna vill.   

– Ju längre arbetspass desto större risk för felbedömningar, olycksfall och skador.  

Arbetet har försökt komma i kontakt med de intagnas motsvarighet till fackklubb, förtroenderådet, men utan framgång.