Två döda vid lossning av last – nu kraftsamlar Arbetsmiljöverket
Elva personer har dött i olyckor på jobbet i år. Det är en stor ökning mot 2020. Två av olyckorna har skett vid lossning från lastbilar, en olyckstyp det nu kraftsamlas mot.
Två av dödsolyckorna i år har skett när gods lossats från lastbilar.
Förra året omkom tre personer i jobbolyckor under årets första kvartal. I år har den siffran nästan fyrdubblats då elva personer mist livet hittills.
Det visar Arbetets uppgifter i kombination med Arbetsmiljöverkets statistik.
Två av dödsolyckorna i år har skett när gods lossats från lastbilar.
Den fjärde februari omkom en man i 30-årsåldern på en tippanläggning utanför Uppsala.
Han skulle lasta av en grävmaskin när han fick lastbilssläpets uppemot 350 kilo tunga ramp över sig, skriver UNT.
Den 22 mars skulle stora glaspartier lastas av vid ett företag i Lysekil. En 39-årig man befann sig i containern när banden till kranen som skulle lyfta glaset brast.
Han klämdes så illa mellan lasten och containern att han avled.
När Arbetsmiljöverket analyserade dödsolyckor från 2018 och första halvan av 2019 pekades just lossningsolyckor ut som en av de vanligare dödsorsakerna.
Under förra året tillsattes en arbetsgrupp som analyserar sådana olyckor, med målet att höja säkerheten.
– Det är en kraftsamling för att tillsammans ringa in vilka åtgärder vi måste göra för att se till att ingen mer ska dö i en lossningsolycka. Vi har börjat ha dialogmöten med arbetsmarknadens parter och andra som vi ser att vi kan jobba tillsammans med, säger Gustav Sand Kanstrup, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Han säger att en brist som återkommer är att otillräckligt säkrad last kommer i rörelse vid lossning.
Ett annat problem är bristande riskbedömningar som bland annat kan leda till att människor är i riskområden när last lossas.
Gustav Sand Kanstrup lyfter också att lossningsmomentet inte funnits med i utbildningen till yrkeskompetensbevis för chaufförer, men säger att det ska ha förts in nu.
– Vi är många som måste jobba med det här tillsammans. Det är en komplex transportkedja med tillverkare, speditörer, åkerier och chaufförer som behöver vara med och höja säkerheten.
I analysen av dödsolyckor från 2018 och 2019 skriver Arbetsmiljöverket att de som omkom vid lastning och lossning av gods nästan alltid var lastfordonens förare.
I rapporten slås fast att man alltid ska befinna sig utanför arbetsområdet för ett lyft, ”oavsett vad som inträffar”.
Vidare skriver Arbetsmiljöverket om vikten av underhåll av lyftutrustning, eftersom sliten utrustning förr eller senare kommer leda till att gods släpper: ”Den dagen då tyngden blir för stor kommer godset att falla.”
Under förra året klämdes en chaufför till döds vid lossning i Örnsköldsvik i mars. I oktober klämdes en snickare i Idre så illa att han omkom då väggblock välte från ett flak när de skulle lossas.
Två chaufförer omkom också efter att ha fallit från lastkaj eller flak under 2020.
Gustav Sand Kanstrup konstaterar att lastbilschaufförer är det mest drabbade yrket när det gäller dödsolyckor.
– Trafiken är en stor del men närmare hälften av dödsolyckorna har att göra med arbeten man gör när man lastar eller lossar gods.
