En viss attitydförändring i hur klienter bemöter personal i frivården verkar ha skett. Det konstaterar Kriminalvården i sin årsredovisning apropå att hoten mot anställda har ökat. 

Under 2019 rapporterades 32 allvarliga eller mycket allvarliga incidenter med hot mot medarbetare i frivården.

Under 2020 inkom i stället 40 sådana anmälningar om hot till myndighetens interna incidentrapporteringssystem.

Allvarliga eller mycket allvarliga incidenter som gäller våld mot medarbetare har däremot legat still på två anmälningar per år samma period. 

Maria Lindström, enhetschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning, säger att ökningen av hot kan ligga inom den variation som kan ske från år till år utan att det finns en tydlig förklaring. Men att de fått rapporter från lokala enheter inom frivården om att det kan bli en hårdare ton vid videomöten.

– Vi tror att det kan finns en koppling och har fått flera indikationer på det. Det vill vi analysera vidare.

De som kommer till frivården är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn eller övervakas med fotboja. Klienterna deltar bland annat i olika program för att kunna lämna kriminaliteten. 

I årsredovisningen skriver myndigheten att: ”Viss analys av detta tyder på att det är lättare att vara otrevlig eller till och med hota personal i samtal via telefon eller video, jämfört med vid ett fysiskt möte.”

Myndigheten skriver även: ”När det gäller frivårdens verksamhet rapporterades fortfarande mycket få allvarliga händelser som innebar hot och våld mot medarbetare. Däremot fanns tecken på att den ökade användningen av digitala möten gjorde klienterna något mer benägna att uppträda otrevligt och hotfullt än vad de tidigare varit vid fysiska möten.”

Enligt myndigheten har coronapandemin kraftigt begränsat möjligheten till fysiska möten med frivårdsklienter.

Systemet för incidentrapportering gör dock ingen skillnad på fysiska möten och digitala möten, så var hoten skett är oklart.

Kriminalvården mäter antalet frivårdsklienter som ett medelantal klienter som finns i frivården per dag. Där har det skett en liten ökning, från 10 197 klienter 2019 till 10 737 klienter 2020. 

Maria Lindström på Kriminalvården säger till Arbetet att Kriminalvården arbetar med säkerhetsbedömningar för alla klienter och kontinuerligt gör riskbedömningar gällande hot och våld.

– Det innebär att vi också gör individuella bedömningar gällande våra digitala möten. Man kan såklart spekulera i om det är lättare att uttrycka sig med en hårdare ton när mötet sker digitalt, alltså samma fenomen som i övriga samhället, men vi har inte gjort någon fördjupad analys på området, säger Maria Lindström. 

På häkten och anstalter är den tydligaste utvecklingen under pandemin att våldet mot anställda ökat. På landets häkten ökade antalet inrapporterade våldsincidenter som bedömts som allvarliga eller mycket allvarliga från 46 stycken år 2019 till 65 stycken år 2020.

Även på landets anstalter ökade våldet mot medarbetare, från 44 stycken år 2019 till 65 stycken år 2020.

I Kriminalvårdens årsredovisning ges flera förklaringar till ökningen.

Hög beläggning tros ligga bakom men också att intagna inte längre fick ta emot pengar utifrån. Och att permissioner och besök begränsats under pandemin.