Så försköts makten inom Svenskt Näringsliv
Arbetets avtalsexpert om hur Svenskt Näringsliv plötsligt fick användning för Socialdemokraternas slogan: Alla ska med.
ANALYS. När PTK gjorde upp med Svenskt Näringsliv om arbetsrätten utan att LO var med insåg många hur mycket tjänstemännens fack har ökat i betydelse.
Men uppgörelsen visar också på stora förändringar inom Svenskt Näringsliv.
I förhandlingar som berör hela näringslivet har industrins arbetsgivare brukat hålla i taktpinnen. Den här gången var industrin inte ens
företrädd i Svenskt Näringslivs lilla förhandlingsdelegation.
Almega deltog däremot med både förbundsdirektören Stefan Koskinen och chefsjuristen Jonas Stenmo.
Då har ändå Teknikföretagen drivit frågan om förändringar i las i många år, givit ut rapporter och bildat opinion. Medan Svenskt Näringsliv länge var avvaktande.
Flera faktorer ligger bakom scenförändringen. Till att börja med har det länge funnits irritation inom Svenskt Näringsliv över industrins dominans. Någon gång behövde den få utlopp.
I bakgrunden finns den gamla diskussionen om industrins betydelse för svensk ekonomi. Ska industrins behov alltid stå i centrum, trots att tjänstesektorn växer och står för de flesta jobben?
För att vinna Almega för en uppgörelse med facken var det nödvändigt att låta Almegaföreträdare vara med och förhandla fram den
Men personfrågor är en minst lika viktig del av bilden, enligt flera källor. Teknikföretagens tidigare förhandlingschef Anders Weihe var omvittnat stark och drivande.
Hans dominans uppskattades inte av alla inom Svenskt Näringsliv. Att han slutade 2019 är utan tvekan en förklaring till att Teknikföretagen nu tar mindre plats.
Samtidigt har Mattias Dahl, som blev Svenskt Näringslivs förhandlingschef 2019, lyckats samla arbetsgivarna bakom tanken på ett nytt huvudavtal.
Det var långt ifrån självklart. Men Mattias Dahl har byggt upp ett bredare förtroende både inom och utanför Svenskt Näringsliv än företrädaren Peter Jeppsson hade.
”Han värnar om partsmodellen på riktigt”, säger fackliga företrädare. ”Hans övertygelse om att kollektivavtal är bra verkar faktiskt äkta”, säger personer från den politiska sfären.
Almega var på förhand den del av Svenskt Näringsliv som var mest skeptisk till att göra upp med LO och PTK om las.
Almega litade mer till den statliga utredningen om arbetsrätten, och var ganska nöjda med Gudmund Toijers förslag.
För att vinna Almega för en uppgörelse med facken var det nödvändigt att låta Almegaföreträdare vara med och förhandla fram den.
Det insåg Mattias Dahl – ett prov på hans känsla för hur man bygger relationer, enligt Arbetets källor.
Industrins gamla dominans i Svenskt Näringsliv tycks vara över. Men inte heller någon annan gruppering tillåts få en särställning.
För att låna en klassisk socialdemokratisk slogan: Alla ska med.