”Anställda lämnades ensamma att hantera en kris”
Strategin att skydda de äldre mot smitta har misslyckats. Det beror på sedan tidigare kända brister i äldreomsorgen och att för lite fokus riktades på äldreomsorgen i pandemins början, menar Coronakommissionen som i dag lämnat sin delrapport om äldreomsorgen. Kommissionen anser bland annat att bemanningen måste ses över och andelen timanställda kraftigt minska.
Under tisdagen presenterade Coronakommissionen sin första delrapport om hur myndigheter och politiker har hanterat coronakrisen med fokus på äldreomsorgen.
Förutom den allmänna smittspridningen är det de stora kända bristerna som finns i äldreomsorgen som bidragit till det höga antalet sjuka och avlidna.
”Dessa brister gjorde att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad att hantera en pandemi. De anställda i äldreomsorgen lämnades i stor utsträckning ensamma att hantera krissituationen”, skriver kommissionen i ett pressmeddelande.
De åtgärder som sattes in under våren för att stoppa smittspridningen var, enligt kommissionen, för sena och otillräckliga.
”Enligt kommissionens mening står det klart att ambitionen i den svenska övergripande strategin att särskilt skydda de äldre var och är riktig. Även om Sverige i jämförelse med andra länder inte är ensamt om ett stort antal dödsfall inom äldreomsorgen, står det likafullt klart att denna del av strategin hittills har misslyckats”.
I sin rapport tar Coronakommissionen på punkt efter punkt upp sådant som Kommunal pekat på i många år. Kommissionen skriver att de sedan länge kända problemen inom äldreomsorgen måste åtgärdas och att det är nödvändigt att höja statusen på äldreomsorgen.
Kommissionen anser bland annat att regering och riksdag måste se över vad som är en tillräcklig bemanning i äldreomsorgen, inte minst vad gäller demenssjuka. De anser också att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten och kraftigt minska andelen timanställda.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kritiseras för att inte i pandemins början fokuserat mer på hur situationen på äldreboendena såg ut.
”Vår bedömning är att dessa myndigheter inte haft en tillräcklig överblick över den kommunala äldreomsorgens problem och brister. Det innebar att vägledning för arbetet i äldreomsorgen dröjde” skriver kommissionen i rapporten.
De otydliga riktlinjerna för skyddsutrustning tas också upp. Coronakommissionen anser, liksom Kommunal, att det bidrog till den stora smittspridningen.
”Det borde tidigt ha funnits ett samstämmigt budskap i riktlinjerna för användandet av skyddsutrustning från Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. Alternativt borde det ha framgått hur målen om arbetarskydd och smittskydd skulle vägas av mot varandra.” skriver kommissionen.
Coronakommissionen anser även att det tog ”orimligt lång tid att kartlägga och konstatera äldreomsorgens behov av skyddsutrustning.”
Liksom Inspektionen för Vård och Omsorg, Ivo, konstaterade för några veckor sedan, skriver kommissionen att det förekommit att smittade på äldreboenden inte fått individuella medicinska bedömningar.
Coronakommissionen skriver att det delade ansvaret mellan regionerna och kommunerna för sjukvården på äldreboenden, som innebär att kommunerna inte kan anställa egna läkare, har bidragit till det. Kommissionen föreslår att det ska bli möjligt för kommunerna att anställa läkare. De vill också att det på varje boende ska finnas tillgång till sjuksköterska, dygnet runt.
Som Kommunalarbetaren skrivit flera gånger under pandemin finns det svårigheter med att bedriva de mest effektiva smittskyddsåtgärderna inom äldreomsorgen.
Äldreboenden är inte byggda för isolering och så kallad kohortvård, där sjuka isoleras från smittade, och det är inte tillåtet att stänga in demenssjuka mot deras vilja.
Coronakommissionen konstaterar också dessa svårigheter, och menar att det bör göras möjligt i lag att vidta fler smittskyddsåtgärder i sådana här extra situationer.
”Det är dock självklart att sådana begränsningar i den enskildes frihet och rättigheter måste ha stöd i lag och det är orimligt att lämna anställda och lokala politiker ensamma i att själva fatta dessa svåra beslut.” skriver kommissionen.
Vilka bär då ansvaret? Trots att det är kommunerna som ansvarar för äldreomsorgen och regionerna för läkarvården där, så är kommissionen tydlig: Det yttersta ansvaret bär regeringen. De skriver:
”Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnade i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket (1 kap. 6 § regeringsformen) och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag.”
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen avböjde på tisdagens återkommande presskonferens att kommentera coronakommissionens slutsatser.
Både Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten och Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, hänvisade till att de ännu inte läst rapporten.
– Vi ser alla aktörer fram emot att få den genomlysning som kommissionen har gjort. Jag är övertygad om att det finns viktiga lärdomar, sade Socialstyrelsen Johanna Sandwall.
Klockan 15 presenteras rapporten på en pressträff med socialminister Lena Hallengren och kommissionens ordförande Mats Melin.
I juni beslutade regeringen att tillsätta en granskningskommission.
Syftet är att utvärdera de åtgärder som gjorts under pandemin från regering, myndigheter, kommuner och regioner för att begränsa spridningen av corona.
Slutredovisningen sker den 28 februari 2022.
Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.