”Låt lärare arbeta hemifrån!”
Många lärare vittnar om att de inte får arbeta på distans med arbetsuppgifter som egentligen inte kräver närvaro på arbetsplatsen. Det är obegripligt. Alla borde förstå att nu gäller det att sätta hälsan först, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.
Sveriges lärare jobbar intensivt med att upprätthålla undervisningen under pandemin.
Det är ett pressat läge med en hög arbetsbelastning under förhållanden som ofta inte lever upp till kraven på ett bra smittskydd.
Lokalerna är sällan avpassade för att hålla avstånd och lärararbetsgivarnas åtgärder är ofta påfallande otillräckliga.
Varje arbetsgivare måste ta ansvar och se till att det genomförs återkommande riskbedömningar.
Skolor kan faktiskt behöva stänga under en period, klasser delas upp eller undervisning förflyttas till nya lokaler eller utomhus.
Det måste finnas en större beredskap hos skolans huvudmän och av den statistik som Folkhälsomyndigheten redovisat den senaste tiden ser smittspridningen i högstadiet mycket allvarlig ut.
Jag är själv lärare, inte smittskyddsexpert, men för mig är det tydligt att ansvariga smittskyddsmyndigheter noga måste följa utvecklingen och inte tveka att stänga om situationen är ohållbar.
På toppen av allt detta intar en hel del lärararbetsgivare en stelbent och tondöv inställning till lärares oro för att smittas och för att föra smitta vidare.
Många lärare vittnar om att de inte får arbeta på distans med arbetsuppgifter som egentligen inte kräver närvaro på arbetsplatsen.
Vi lärare förväntar oss att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att skolans huvudmän låter sina lärare jobba hemifrån med uppgifter som faktiskt inte fordrar närvaro i skolans lokaler
Undervisningen av eleverna är en sak, men många skolhuvudmän – kommuner såväl som fristående skolor – tillåter inte att lärarna arbetar på distans med övriga uppgifter.
Varför ska möten med skolledning och kollegor behöva ske fysiskt? Varför ska planering, för- och efterarbete av lektioner behöva ske i skolans lokaler?
För några veckor sedan uttalade sig äntligen utbildningsminister Anna Ekström i frågan och gjorde klart att hon ansåg att Folkhälsomyndighetens riktlinjer för distansarbete måste gälla även i skolan, det vill säga att arbetsgivare bör tillåta att anställda arbetar på distans i så stor utsträckning som möjligt.
Men sedan ministerns uttalande har väldigt lite hänt.
Lärarförbundets medlemmar fortsätter att dagligen höra av sig till sitt fackförbund och berättar att de fortfarande måste fullgöra alla sina arbetsuppgifter på plats i skolans lokaler.
Hur kan skolhuvudmännen bortse från det tydliga rådet att minimera sociala kontakter och att i den utsträckning det fungerar låta anställda arbeta hemifrån?
Det pågår en pandemi, men för många lärararbetsgivare väger det tydligen lätt.
Smittrisken anses generellt vara relativt hög vad gäller tonåringar och beträffande de lägre åldrarna kan det vara klokt att ha i åtanke att kunskapsläget fortfarande har luckor.
Men framför allt är skolan också en stor arbetsplats med vuxna som tvingas samsas i trånga lokaler.
Ju färre som möts och interagerar med varandra, desto bättre för att begränsa smittan. Det är den överordnade princip som hela smittskyddsstrategin vilar på.
Jag är själv lärare, inte smittskyddsexpert, men för mig är det tydligt att ansvariga smittskyddsmyndigheter noga måste följa utvecklingen och inte tveka att stänga om situationen är ohållbar
Men av någon anledning har många av skolans huvudmän bestämt sig för att inte följa den principen i just sin verksamhet.
Det är obegripligt. Alla borde förstå att nu gäller det att sätta hälsan först.
När huvudmännen i det här allvarliga läget inte gör rätt och följer den allmänna norm som regering och folkhälsomyndighet utfärdar, så är det enda rimliga att regeringen skärper tonen ytterligare.
Vi lärare förväntar oss att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att skolans huvudmän låter sina lärare jobba hemifrån med uppgifter som faktiskt inte fordrar närvaro i skolans lokaler.
Annars kommer skolorna fortsätta att göra lite olika. Vissa väljer att följa den nationella rekommendationen om att arbeta hemifrån.
Andra väljer att låta bli och därmed bidra till ökad smitta med väl kända hälsorisker.
Denna slapphet är oansvarig och ska det överhuvudtaget kunna bedrivas någon undervisning så måste lärarna hållas friska.