I januariavtalet enades regeringen och samarbetspartierna om att förändra arbetsrätten för att ge företagen större flexibilitet.

I direktiven till den utredning som tog fram lagändringar i våras betonade regeringen och samarbetspartierna 14 gånger att särskilt de mindre företagen skulle få lättnader.

Nu har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna bestämt att höstens överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska ligga till grund för lagändringar i stället för den statliga utredningen.

– För de små företagen är överenskommelsen mycket sämre än utredningens förslag, säger Lise-Lotte Argulander, expert på arbetsrätt vid organisationen Företagarna, som företräder 60 000 mindre företag.

Med överenskommelsen kommer det mesta av förändringarna i arbetsrätten att ske i ett nytt huvudavtal mellan fack och arbetsgivare – inte i lagen om anställningsskydd.

– Men sex av tio företag i Sverige har inte kollektivavtal. Bland våra medlemsföretag är det en stor majoritet som inte har det.

– Att då införa ett system som bygger på att företagen har kollektivavtal är ett misstag från regeringens sida, säger Lise-Lotte Argulander.

Företagarna anser att överenskommelsen är bättre än den statliga utredningen bara på en punkt, nämligen i fråga om kompetensutveckling.

I en rad andra avseenden är utredningens förslag bättre, enligt Företagarna, som inom kort publicerar en jämförelse av alternativen ur de små företagens synvinkel.

Enligt utredningen ska fem personer få undantas när företag säger upp anställda på grund av arbetsbrist. Med överenskommelsen kommer små företag i de flesta fall bara att kunna göra tre undantag.

När anställda sägs upp av personliga skäl kan den anställde i dag begära att uppsägningen ogiltigförklaras. Då löper anställningen på så länge tvisten pågår, ofta 17-18 månader, och arbetsgivaren måste stå för lönen även om en domstol finner att uppsägningen var korrekt.

Här föreslog utredningen att möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar ska tas bort i företag med högst 15 anställda. Överenskommelsen innebär att anställda som ogiltigförklarar uppsägningar ska få ersättning från a-kassan och en kompletterande försäkring.

Men om företaget förlorar tvisten måste arbetsgivaren betala hela lönekostnaden retroaktivt (medan den uppsagde måste betala tillbaka till a-kassan).

– Därmed innebär uppsägningar av personliga skäl fortfarande en mycket stor ekonomisk risk för små företag, säger Lise-Lotte Argulander.

I sitt kommande huvudavtal försöker PTK och Svenskt Näringsliv förtydliga vad som är sakliga skäl för uppsägning i en rad fall, främst när arbetsgivaren hävdar att den anställde presterar för dåligt, är svår att samarbeta med eller missköter sig.

– Men det är osäkert om det verkligen blir tydligare, säger Lise-Lotte Argulander.

Företagarna var representerade i den statliga utredaren Gudmund Toijers referensgrupp, vid sidan av LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, SKR och Statens arbetsgivarverk.

Men ännu så länge har Företagarna inte kontaktats av regeringskansliet för att ge synpunkter på överenskommelsen.

– Vi kommer själva att ta kontakt med departementet, säger Lise-Lotte Argulander. Vi vet vad som är svårt för de små företagen i den nuvarande lagstiftningen, och behöver vara med och granska den nya lagtexten för att den ska fungera.