Avtalen för industrins anställda, som blev klara i söndags, innebär att lönerna höjs med totalt 5,4 procent från den 1 november 2020 till den 31 mars 2023.

Under samma period höjs lönerna för Kommunals medlemmar i kommuner och regioner med sammanlagt 6,3 procent. (Kommunals avtal med SKR sträcker sig ända till den 31 mars 2024, men hur mycket lönerna ska höjas det sista året bestäms först 2023 utifrån de avtal som industrins parter då tecknar.)

De 6,3 procenten består av följande delar:

2020 höjs lönerna med 2,0 procent, plus 0,3 procent som ”samlas in” från samtliga och sedan fördelas i lokala förhandlingar bland dem som har yrkesutbildning. Då ungefär 50 procent av medlemmarna är yrkesutbildade bedömer Kommunal att deras löner på så sätt kan höjas med 0,6 procent ”extra”.

2021 höjs lönerna återigen med 2,0 procent, plus 0,3 procent som räknas på hela lönesumman för att sedan fördelas bland de yrkesutbildade.

2022 höjs lönerna med 1,4 procent, vilket än en gång kompletteras med 0,3 procent som räknas på hela lönesumman och fördelas bland de yrkesutbildade.

Enkel matematik pekar alltså på att avtalet höjer lönerna för Kommunals samtliga medlemmar med 6,3 procent. 7,2 procent för de yrkesutbildade och 5,4 procent för dem som inte har yrkesutbildning.

Till detta kommer att alla som omfattas av löneavtalet får ett engångsbelopp på 5 500 kronor i december 2020, som ett slags kompensation för insatser under pandemin.

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog säger:

– Vi anser att vårt avtal ligger inom ramen för industrinormeringen.

Samma sak säger Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKR, som förklarar:

– I avtalet finns saker som inte syns i kommunikationen. Höjningen av OB och andra ersättningar är fördröjd, och avtalets lägsta löner höjs senare än de utgående lönerna.

Dessutom har det ett värde för arbetsgivarna att avtalet ger fredsplikt ett extra år, tillägger Niclas Lindahl.

Johan Ingelskog pekar på att industrins anställda får sina löner höjda med 3 procent redan från den 1 november, medan kommunalarna bara får 2 procent nu i höst och 2 procent till våren.

På Arbetets fråga om även engångsbeloppet på 5 500 kronor ryms inom normen svarar Niclas Lindahl:

– Efter de insatser våra anställda har gjort var det rimligt att de skulle få någonting. De har varit en självklarhet för oss.

Men ryms engångsbeloppet inom märket?
– Nej, den ryms inte inom normen. Den kostnaden tar vi.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo konstaterar att både Kommunal och SKR hävdar att ”avtalet ryms inom normeringen”, men vill inte kommentera det påståendet närmare innan hon ”har sett helheten”.

– Vi har bett parterna att komma hit och presentera hur de har räknat. Det har de lovat att göra så fort de kan, säger Irene Wennemo.

– Engångsbeloppet är begripligt, det har varit en svår situation med pandemin. Men vi behöver se hur avtalet ser ut i övrigt.

Medlingsinstitutet har inga synpunkter på vilka avtal parterna tecknar, betonar Irene Wennemo. Parterna är fria att komma överens om vad de vill, så länge förhandlingarna inte går till medling.

Men när parterna inte kan enas måste Medlingsinstitutets medlare medverka till avtal som ryms inom ”märket”.

– Därför vill vi få information om avtalet och göra en kostnadsbedömning.

En faktor som kan tala för att Kommunals och SKR:s uppgörelse inte behöver vara dyrare än industrins är att avtalets lägsta löner inte höjs de två första åren.

En annan faktor är att avtalet är långt. Ett års extra fredsplikt har ett värde för arbetsgivarna, som dock är svårt att beräkna exakt.