Arbetsmiljöverket: Las-förslag kan öka oro för att mista jobbet
Om las-utredningens förslag blir verklighet så kan de öka oron för uppsägning och påverka den psykosociala arbetsmiljön. Det lyfter Arbetsmiljöverket i sitt remissvar till regeringen.
I dag, måndag, är sista dagen för remissinstanserna att tycka till om den högaktuella las-utredningen.
Det handlar om den utredning som kom till som ett resultat av januariavtalet, där det står att förslagen ska genomföras om inte parterna på arbetsmarknaden kommer överens om bland annat tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.
Flera av de tunga instanserna har väntat in i det sista med att svara, däribland Arbetsdomstolen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt utvärdering, IFAU.
Svaren från de parter som förhandlat, LO, PTK och Svenskt Näringsliv, hade inte kommit in i fredags eftermiddag. Men de har flitigt debatterat i offentligheten.
PTK och Svensk Näringsliv har sagt ja till den framförhandlade överenskommelsen, LO:s styrelse har sagt nej.
Men nu pågår en het debatt om vad som krävs för att parternas deal ska bli verklighet och IF Metall tittar på om de som enskilt LO-förbund kan ansluta till ett avtal.
Arbetsmiljöverket fokuserar i sitt svar på hur utredningens förslag skulle kunna påverka arbetsmiljön. Tre saker är särskilt värda att lyfta fram, enligt myndigheten.
1.Oron för uppsägningar vid arbetsbrist kan öka
Utredningen föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningen vid arbetsbrist. I sitt svar skriver Arbetsmiljöverket att oro för uppsägningar kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.
– Vi har inte tagit ställning till om förslaget i sig leder till fler uppsägningar eller inte. Men vi menar att det finns en risk för ökad oro för uppsägning när det blir förändringar i lagen om anställningsskydd, säger Johanna Ingemansson Christiansson, jurist på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten bedömer bland annat att den oron kan leda till att Arbetsmiljöverket behöver ha mer fokus på frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö i sin tillsyn.
2.Det kan uppstå oklarhet om hur kompetensutvecklingen ska se ut
Enligt utredningens förslag ska arbetsgivaren bli skyldig enligt lag att erbjuda kompetensutveckling till de som varit anställda i minst ett halvår. Oklarhet om kompetensutveckling på individnivå kan även den påverka den psykosociala arbetsmiljön, menar Arbetsmiljöverket.
Därför, menar man, kommer det att krävas att arbetsgivarna ger tydlig information till arbetstagarna om vilken kompetens som behövs i framtiden. Därtill påpekar Arbetsmiljöverket att det här förslaget inte får blandas ihop med ett annat krav som finns i arbetsmiljölagen. Där står att arbetsgivare har ansvar för att de som arbetar har tillräckligt med kunskap för att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt.
”Det arbetsmiljörättsliga ansvaret gäller utan undantag, det vill säga oavsett anställningsform, arbetsgivarens ekonomi eller arbetstagarens ålder.”
3. När fler byter jobb krävs bra rutiner för introduktion
Myndigheten pekar på att en ökad rörlighet på arbetsmarknaden ställer krav på att arbetsgivare har fungerande rutiner för introduktion av nya som börjar på jobbet.
”Arbetstagare behöver ha rätt kompetens – bland annat om risker i arbetet – oavsett vilket arbete de utför”, står det i svaret.
– Arbetsgivare ska så klart alltid ha rutiner på plats, men om det blir mer rörlighet på arbetsmarknaden och fler nyanställningar så kan man behöva skala upp sin introduktion och sina rutiner för det, säger Johanna Ingemansson Christiansson.
