”Coronapermitteringar diskriminerar företag utan kollektivavtal”
Reglerna om ekonomiskt stöd vid korttidsarbete måste rättas till så att alla företag behandlas lika, skriver Svensk Industriförening.
”Det är enligt vår mening otillfredsställande att reglerna på detta sätt diskriminerar de arbetsgivare som av någon anledning saknar kollektivavtalstillhörighet och därigenom inte ges samma förutsättningar till lindring av pandemins verkningar”, skriver Sanna Arnfjorden Wadström och Magnus Lindström.
Den svenska regeringens och riksdagens snabba beslut om ekonomiskt stöd vid korttidsarbete i samband med coronapandemin har för många små- och medelstora företag varit helt avgörande för att hindra förödande förluster som annars skulle ha lett till omfattande neddragningar och konkurser.
Arbetsmarknadens parter tog snabbt på sig uppdraget att förhandla fram centrala kollektivavtal och de lokala arbetstagarorganisationerna tog vid och skrev lokala överenskommelser.
Många fackliga företrädare visade prov på stort ansvarstagande, välvilja och pragmatism i denna akuta och allvarliga situation.
Även Tillväxtverket mobiliserade snabbt och effektivt och ett stort antal företag kunde redan efter några veckors permittering se de ekonomiska stöden på sina konton.
För företag som inte omfattas av kollektivavtal har reglernas utformning tyvärr inte gjort det lika lätt att få del av det livsavgörande permitteringsstödet.
Det finns en påtaglig risk att pandemin även fortsättningsvis kommer att försämra läget på den svenska arbetsmarknaden och det vore gynnsamt om reglerna för permitteringsersättningen rättas till så att alla företag, med eller utan kollektivavtal, behandlas på samma sätt
Dels måste minst 70 procent av alla anställda på berörda arbetsplatser godkänna en sådan överenskommelse, dels måste samtliga av dessa också ingå i och delta i korttidspermitteringen.
Dessutom ska samtliga anställda, som deltar i permitteringen, permitteras i samma omfattning.
Detta har medfört att arbetsgivare utan kollektivavtal haft sämre möjligheter att kunna bestämma vilka anställda som ska permitteras och i vilken omfattning.
Detta innebär att ett produktionsföretag med 30 anställda, varav tio av dem har en försäljande funktion för vilka akut arbetsbrist råder, inte kan permitteras om inte också ytterligare minst elva anställda i produktionen också accepterar och permitteras i samma omfattning.
För arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal kan parterna däremot komma överens om såväl antal som omfattning av permitteringen.
Det är enligt vår mening otillfredsställande att reglerna på detta sätt diskriminerar de arbetsgivare som av någon anledning saknar kollektivavtalstillhörighet och därigenom inte ges samma förutsättningar till lindring av pandemins verkningar.
Vi föreslår i vart fall att 70-procentsregeln skulle kunna avse verksamhetsområde i stället för driftställe.
Det finns en påtaglig risk att pandemin även fortsättningsvis kommer att försämra läget på den svenska arbetsmarknaden och det vore gynnsamt om reglerna för permitteringsersättningen rättas till så att alla företag, med eller utan kollektivavtal, behandlas på samma sätt.
Att Regeringen i budgetpropositionen kraftigt minskat permitteringsstödet och dessutom föreslagit att ägare och familjemedlemmar från och med årsskiftet inte ska kunna omfattas av permitteringsstödet är ytterligare ett hårt slag mot Sveriges små- och medelstora förtag.
