”Var det så här lagen om offentlig upphandling var tänkt att fungera?”

Byggnads hade under en längre tid försökt komma till rätta med den osunda konkurrensen inom byggsektorn. Vi tog strid för ett huvudentreprenörsansvar och vann.

Innebörden av detta är att huvudentreprenören bär det yttersta ansvaret för att alla som arbetar på ett bygge får lön och ersättning utbetalt. Oavsett i hur många led ett byggkontrakt sålts vidare.

Oavsett om en underentreprenör struntar i att betala lön. 

2016 besökte Byggnads kommuner runt om i Dalarna och Region Dalarna med syfte att beskriva hur det såg ut på de byggarbetsplatser där de stod som beställare.

Tyvärr kunde vi visa en rätt dyster bild.

Det fanns människor som arbetade utan avtal. Det fanns arbetare som med största sannolikhet inte fick den lön de hade rätt till. Det fanns arbetare som inte vågade prata med oss i facket, utan hänvisade på knagglig engelska ”talk to the boss”.

Dessvärre finns fenomenet utspritt från norr till söder. Vårt arbete uppmärksammades av Socialdemokraterna och en diskussion inleddes vilket ledde fram till en överenskommelsen ”Handslaget”. 

Handslaget, som nu spridits till i stort sett hela landet, syftar till att i socialdemokratiskt styrda församlingar ställa vissa krav vid offentliga upphandlingar.

Allt för att tillgodose bra villkor för arbetare, företagens fortlevnad genom rättvis konkurrens, men också att skattemedel stannar i landet.

Detta har mött stort motstånd från liberala och borgerliga skribenter och Företagarföreningen. Dock tycker byggnadsarbetarna och många lokala och regionala företag att detta är ett fantastiskt bra initiativ.  

Handslaget gäller lokalt och regionalt men Lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller även vid statliga upphandlingar.

Byggnads medlemmar står redo att bygga Sverige starkt igen efter krisen. Vi är redo att göra vårt, men det kräver att ni gör ert och säkerställer att landets ekonomi byggs upp genom schyssta villkor och löner

Under flera år har jag försökt få ett byggföretag att gå ut offentligt i debatten och berätta om den snedvridna konkurrensen, där vissa företag använder låga löner för att vinna upphandlingar. Dock utan att lyckas. 

Men äntligen har ett byggföretag tagit bladet från munnen och valt att berätta.

Företaget Dala Bygg & Betongteknik AB är ett företag i anläggningsbranschen som specialiserat sig på brobyggen och infrastrukturprojekt de har ca 20 anställda.

Under flera års tid har man kämpat med att räkna hem uppdrag – framför allt gentemot Trafikverket – men misslyckats gång på gång.

I stället för att uppdraget ges till ett regionalt företag, vars arbetare bor och verkar i länet, ges det allt som oftast till större företag eller byggföretag som ibland helt saknar egna yrkesarbetare som i sin tur använder sig av underentreprenörer, som i sin tur använder utländska bemanningsföretag. 

Det Dalaetablerade företaget står inför två val. Lägga ner verksamheten eller säga upp 20 byggnadsarbetare och istället anlita utländska bemanningsföretag.

Företaget klarar inte längre av att vinna upphandlingar eftersom de har utbildad arbetskraft och betalar lön och ersättningar enligt gällande kollektivavtal samt betalar gällande skatter och sociala avgifter.

Så här var väl ändå inte Lagen om offentlig upphandling tänkt att fungera?

Och i det här fallet är den drivande motorn landets största upphandlare – Trafikverket.

Stora krav ställs vid anbudsförfarandet, men tyvärr följer de inte upp vad de beställt. Konsekvensen blir absurd och kan omöjligt ligga i varken Trafikverket, regeringens eller lagstiftarens intresse?

Vill vi verkligen att stora tunga infrastrukturkonstruktioner byggs utan att vi säkerställt att arbetarna är utbildade för ändamålet?

Är det okej att arbetarna inte kan kommunicera på svenska vid potentiellt livsfarliga arbetsplatser?

Är det okej att med svenska skattemedel bygga svensk infrastruktur genom löne- och villkorsdumpning, vilket medför att skatterna inte kommer tillbaka till samhället och skattecirkeln bryts?

Magdalena Andersson har aviserat att hon ska använda byggbranschen för att ge svensk ekonomi en kickstart efter pandemin. Det är bra.

Men då måste hon verkligen se över hur Trafikverket sköter upphandlingarna. Om det inte sker så kommer många svenska byggnadsarbetare bli arbetslösa och många svenska företag lägga ner. 

Jag ställer frågan till infrastrukturminister Tomas Eneroth och generaldirektören för Trafikverket Lena Erixon. Tycker ni att det ska fungera på det här sättet?

Om inte – vad tänker ni göra för att säkerställa så att LOU används på rätt sätt? Vad tänker ni göra för att säkerställa så att vinnande företag följer kollektivavtalen, tar emot bygglärlingar, ställer krav på att arbetarna kan kommunicera på svenska och är utbildade samt ser till att företag och arbetare betalar skatt i Sverige?

Byggnads medlemmar står redo att bygga Sverige starkt igen efter krisen. Vi är redo att göra vårt, men det kräver att ni gör ert och säkerställer att landets ekonomi byggs upp genom schyssta villkor och löner.

Det vinner våra arbetare på. Det vinner våra företag på.

Det vinner Sverige på.