Gigekonomins slavjobb
Med usel ersättning och utan försäkringar, skydd och anställningar handlar plattformsföretagen om modernt slaveri. Men trots det vill mark- och miljödomstolen inte förbjuda plattformsföretag inom återvinningsbranschen, skriver Arbetets ledarskribent.
För snart två år sedan förbjöd Stockholms stad återvinningstjänsten Tiptapp. Appen utnyttjas av privatpersoner som enkelt vill bli av med skräp och avfall. ”Erbjudandet” läggs ut och den som hugger först får uppdraget.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden förklarade beslutet med att bara kommuner får ta hand om hushållsavfall. Tiptapp överklagade och för någon vecka sedan gav mark- och miljödomstolen bolaget rätt.
Deras tjänst är inte olaglig eller otillåten. Det är fortsatt fritt fram att bedriva ett modernt digitalt slavarbete.
Delningsekonomins och gigjobbarnas mörka sidor kan inte beskrivas som något annat än slaveri. Tiptapp tar inget ansvar för dem som tar uppdragen, men plockar via nätet till sig 10 procent av vad det kostar.
Varken Tiptapp eller gigjobbaren vet hur farligt avfallet är som ska fraktas bort. Ersättningen är extremt låg, försäkringsskyddet obefintligt. Någon trygghet existerar inte.
Delningsekonomin är en naturlig konsekvens av snart ett halvt sekel med nyliberala avregleringar. Det har skapat ett ojämlikt och skakigt ekonomiskt system, där klyftorna växer.
Gigjobbarna far särskilt illa under coronapandemin. ”Vanliga” anställda kan korttidspermitteras med lön eller få a-kassa.
Företag får miljardstöd från staten för att överleva krisen. Men de ”självanställda” i den mestadels svarta delningsekonomin får liten eller ingen hjälp alls.
Brittiska Fairwork Foundation har granskat situationen för 120 digitala plattformar i 23 olika länder. Resultatet är nedslående. Av världens uppskattningsvis 50 miljoner gigjobbare har varannan förlorat sina uppdrag helt och hållet.
Efterfrågan har sjunkit som en sten i vissa branscher. Det finns få uppdrag kvar inom till exempel städning och taxi.
De som har jobbet kvar har förlorat två tredjedelar av lönen. Den redan svåra situationen har blivit ännu värre. Eller som en arbetare uttrycker det: ”Antingen får jag svälta eller dö i covid-19.” Något skyddsnät att falla in har de inte.
De som driver plattformarna gör ytterst lite för att förbättra villkoren. Bara fem av 120 har program för att öka ersättningen till gigjobbarna.
Bara hälften av plattformarna säger att de ser till att arbetarna har tillräcklig skyddsutrustning. Arbetarna säger att materialet sällan når dem.
Så även om Tiptapps återvinningsapp av mark- och miljödomstolen bedöms vara laglig finns det många skäl att avstå från att använda den.
Om du inte klarar att ta hand om skräpet själv är det bättre att be en kompis om hjälp än att föda en osund gigekonomi.