Las-utredning: ”Kompetenskrav kan bli vinst för facken”
Arbetets reporter Mårten Nilsson om att las-utredningen innehåller delar som gör att Svenskt Näringsliv är pigga på att hitta en partslösning med facken.
Arbetets reporter Mårten Nilsson (till vänster) konstaterar att den, från fackligt håll, utskällda utredningen om las även innehåller delar som gör att arbetsgivarna gärna kommer till förhandlingsbordet. På bild syns också utredaren Gudmund Toijer.
ANALYS. ”Katastrof. Med sportspråk är det 10–1 till arbetsgivarna,” sa Kommunals ordförande Tobias Baudin när förslagen från las-utredningen blev kända.
Och visst väger utredningens förslag över till arbetsgivarnas fördel. Det var väntat. Uppdraget var att ge företagen ökad flexibilitet och lägre kostnader vid uppsägningar.
Direktiven till utredningen hade småföretagens perspektiv, inte arbetstagarnas.
Men i de anställdas favör föreslår utredaren någonting nytt, som hittills bara har prövats i Frankrike. Arbetsgivarna ska bli skyldiga enligt lag att ge sina anställda kompetensutveckling ”i skälig utsträckning”.
Det låter kanske inte mycket jämfört med de fördelar arbetsgivarna får. Men att avfärda förslaget som tandlöst är
troligen ett misstag.
När förslaget först damp ner på utredningens bord i våras slog arbetsgivarna bakut.
Deras oro bottnar i att lagen aldrig kan precisera vad som är ”skälig” kompetensutveckling. Det måste bedömas i varje enskilt fall.
Med ett lagstadgat krav på kompetensutveckling måste allting plötsligt dokumenteras. Företagens administrativa börda växer
Ytterst blir det därför Arbetsdomstolen som får avgöra vilken kompetensutveckling som är skälig. Och det kommer att ta år av tvister innan det finns domar som ger vägledning.
Motiv för att tvista saknas inte. Anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist föreslås få rätt till skadestånd om arbetsgivaren inte har kompetensutvecklat dem tillräckligt.
Den rätten gäller även visstidsanställda vars kontrakt inte förlängs (förutsatt att de har varit anställda minst sex månader sammanlagt). Ett skadestånd på två månadslöner för den som har vikarierat ett år är kännbart.
Det här kan fackklubbar utnyttja när de förhandlar om uppsägningar. Hotet om skadestånd ger dem kraft bakom orden.
Företag som vill minska personalen kraftigt riskerar stora kostnader. De lär vara redo att betala för att slippa den ovisshet en långdragen tvist för med sig.
I dag avsätter svenska företag en ganska liten del av lönesumman för utbildning. Ändå får fler anställda kompetensutveckling i Sverige än i nästan alla andra EU-länder.
Det kan bero på att mycket av lärandet sker informellt och obyråkratiskt.
Med ett lagstadgat krav på kompetensutveckling måste allting plötsligt dokumenteras. Företagens administrativa börda växer.
Visst är LO och PTK pressade när de återupptar förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om anställningsskydd och omställning i augusti.
Om de inte lyckas göra upp hotar las-utredningens förslag.
Men också arbetsgivarna har starka motiv att förhandla.
