Så stoppar coronapandemin ungas yrkesliv
De ska ut på en extremt tuff arbetsmarknad, måste plugga på distans och får köa för att ta körkort. Hur kommer coronagenerationen att klara sig?
Vanligtvis är Thea Porselands rum en plats där hon testar smink, kollar tv-serien Blacklist och spelar onlinespelet League of Legends.
Men i mitten av maj, när coronapandemin härjar, är lägenheten vid Liseberg i Göteborg också hennes distansskola. Det börjar kännas instängt.
– Hela coronagrejen tar vårt liv och våra möjligheter lite ifrån oss, säger hon i ett videomöte.
Ljuset i coronamörkret är förskolan där hon praktiserar två dagar i veckan. Hon går lärlingsutbildning till barnskötare på Burgårdsgymnasiet. Halva skoltiden är praktik.
– Det är en höjdpunkt att komma dit. Det blir back to vardagen, liksom. Mitt sociala liv just nu hänger på att förskolan inte stängs. Och jag behöver min praktik.
Thea Porseland är en av Sveriges omkring 1,2 miljoner unga mellan 15 och 24 år. Gruppen riskerar att drabbas hårt av coronakrisen, enligt en färsk analys från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Generaldirektören Lena Nyberg pekar på att det nu ser ut att finnas fler illavarslande faktorer än vid andra kriser. Som psykisk ohälsa vid isolering, färre sociala kontakter och virusoro.
– Vi riskerar att få en generation av unga som hamnar i utanförskap, säger hon.
Det är många hinder som unga måste ta sig förbi på sin coronakantade väg mot vuxenlivet.
Tuffare arbetsmarknad
Ett av de mest uppenbara hindren för unga i varseltider är förstås en tuff arbetsmarknad.
Branscher där många unga får sitt första jobb, som hotell och restaurang, har stukats.
Thea Porseland fick precis nej från restaurangen hon sökt sommarjobb på. Arbetsgivaren hänvisade till osäkerheten som råder nu.
I normala fall brukar kön till Arbetsförmedlingen glesas ut på senvåren när unga går till sommarjobb. Men nu har köerna i stället blivit längre. 18 000 fler unga är arbetslösa jämfört med samma tid förra året, enligt siffror från mitten av maj.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) väntar sig att siffran fortsätter stiga, sade hon den 15 maj på en presskonferens. Det som framför allt måste förhindras, enligt ministern, är att unga fastnar i långvarig arbetslöshet.
Hon oroar sig över att många möjligheter som unga haft nu är borta. Praktikplatser ställs in, likaså sommarjobb inom vård och omsorg.
Oron delas av MUCF. I sin analys har myndigheten tittat på hur unga mellan 16 och 24 år som varken jobbade eller studerade 2004 påverkades av finanskrisen 2008 och 2009.
En fjärdedel av dem som började jobba eller plugga under åren 2004 till 2007 var återigen utan jobb eller studieplats när lågkonjunkturen kom.
Risken om man hamnar utanför arbetsmarknaden nu och blir en ung person som varken arbetar eller studerar är att man blir kvar i den situationen längre.
– Vi måste möta de här problemen för att undvika mänskligt lidande och en stor samhällskostnad, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.
Kraftig ökning av unga arbetslösa
Antal nyinskrivna arbetssökande under 24 år, tio vårveckor år 2019 och år 2020.
Distansstudier och inställda prov
Thea Porseland saknar att kunna bolla frågor med lärare och klassen på riktigt, inte bara digitalt. Hon som sällan är särskilt skolsugen längtar nu dagligen till skolan.
– Jag har blivit mer lat än innan. Det är svårare att hänga med och få stöttning.
Enligt analysen från ungdomsmyndigheten finns en risk för att elever på gymnasiet och högstadiet missar behörigheten som krävs för att ta sig till nästa nivå.
– Det handlar om undervisningens kvalitet, sjukfrånvaro och inställda nationella prov. För dem som precis har fått motivation att börja gå till skolan blir det ännu svårare, säger Lena Nyberg.
Thea Porseland behöver klara gymnasiet för att kunna jobba som barnskötare. Hon vill också studera vidare till socionom på högskola.
För dem som saknar gymnasiebetyg har högskoleprovet varit en andra chans. Likaså att läsa upp betygen på komvux. Den första vägen är helt avstängd under coronakrisen, den andra kraftigt beskuren.
Samtidigt ökade söktrycket till högskolor rejält i vårens sökomgång inför hösten. Det var det högsta antalet sökande sedan 2009, då finanskrisen gav en liknande effekt. Då som nu är politikens recept fler utbildningsplatser.
Körkortsköer
Ett körkort ökar möjligheten att ta flera olika sorters jobb. Men i och med corona-smittan har antalet prov ungefär halverats, enligt Trafikverket.
Och på teoriproven sitter numera elva personer i stället för 22. Att bilarna behöver spritas mellan uppkörningarna ökar köerna ytterligare.
– Klarar man det inte första gången kan man behöva vänta väldigt länge, säger Kristina Hagberg, chef för förarprov på Trafikverket.
Hela coronagrejen tar vårt liv och våra möjligheter lite ifrån oss
Arbetsförmedlingens frånvaro
Utgångsläget för ungdomar blir inte bättre av att Arbetsförmedlingen har minskat sin lokala närvaro, vilket var ett faktum redan före coronakrisen.
Arbetet har tidigare granskat hur den stigande arbetslösheten skapar större utmaningar när myndigheten förlorat 2 500 arbetsförmedlare. Färre arbetsförmedlare ska helt enkelt stötta fler arbetslösa.
Enligt ungdomsmyndigheten försvåras lokal samverkan kring unga av att Arbetsförmedlingen numera inte finns representerad på alla orter.
Anders Forslund, professor på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, vet redan nu vilka som drabbas hårdast av det tuffa jobbläget.
Personer utan fullständiga gymnasiebetyg, unga med utländsk bakgrund eller med en funktionsnedsättning. När ekonomin väl vänder tillhör de inte bara riskgrupper utan har dessutom dragit på sig en period av arbetslöshet, poängterar han.
– Vi vet också att unga som kommer ut i en lågkonjunktur får ganska bestående men av detta. Man får lite lägre sysselsättningsgrad och lite sämre inkomstutveckling och det kan sitta i ganska länge.
Det är nära till hands att tänka på utbildning som insats för unga i kristider. Men här höjer professor Anders Forslund ett varnande finger – 90-tals-krisen visade att utbildning inte är den optimala stödinsatsen.
Visst kan det vara bra för dem som redan är i behov av utbildning. Men inte för dem som redan är ganska rustade.
– Utbildningar som ska till på kort tid riskerar att ge dålig kvalitet och dålig träffsäkerhet. Det är väldigt dyrt och det håller folk borta från att söka jobb.
I stället menar Forslund att det han kallar för ”lågbudgetåtgärder” var ett sätt att hålla personer sysselsatta men samtidigt nära arbetsmarknaden.
– Det var en mängd saker som förmodligen inte var så meningsfulla. Men de bidrog ändå till att personer blev kvar på arbetsmarknaden och var beredda att ta ett jobb när det väl vände uppåt.
Arbetslöshet hos unga vuxna sedan 1980-talet
En förlorad generation?
Hur orolig ska man vara för de unga? Finns det fog för att tala om en förlorad generation? Anders Forslund anser att det hänger på hur långvarig krisen blir. Och det är omöjligt att veta.
– Om krisen vänder till sommaren eller hösten kanske tjänsteföretagen kommer tillbaka – och där finns de flesta ingångsjobben, säger Anders Forslund.
Men blir det långvarigt kan det bli mycket allvarligare än finanskrisen förra decenniet.
– Då finns det riktigt stor anledning att vara orolig.
Sverige har aldrig tidigare upplevt att ekonomin tvärnitat på det sätt som vi ser nu.
– Läget nu är, så vitt man kan bedöma utifrån tillgänglig statistik, värre än vid den extrema nedgången efter första världskriget, påpekar Anders Forslund.
Då, 1922, var den totala arbetslösheten runt 25 procent, en historiskt hög och hittills oöverträffad siffra.
Thea Porseland kikar in i kameran. Det är så här hon träffar sina vänner nu, på videolänk.
I tider då Liseberg är så nära, men ändå så långt bort. Hon vill dit eller till Grekland och bada. Kanske äta sushi nånstans.
Men det konstigaste av allt, det som hon aldrig hade kunnat föreställa sig före coronapandemin: Hon drömmer om att få gå till skolan.