”A-kassan måste moderniseras”

Vi befinner oss mitt i en samhällskris som vi aldrig upplevt i modern tid. Covid- 19 har inte bara lett till fruktansvärda tragedier på grund av sjukdom och dödsfall.

Hela samhället och inte minst arbetsmarknaden är i gungning. Varslen duggar tätt och olika bedömare pratar om att vi kan nå arbetslöshetsnivåer på en bit över tio procent som en konsekvens av kraftigt minskad efterfrågan. Den ena företagskonkursen avlöser den andra.

Vi lever i en tid där det blir tydligare än på länge vilken viktig roll samhället har. De kraftigt ökade inträdena i såväl fackförbund som i a-kassorna signalerar också hur viktig tryggheten är för många människor i tider av oro och kris. 

Mitt i allt detta presenteras imorgon den statliga utredningen ”En ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster”. Utredningen tillsattes före Januariavtalet men det kom ett tilläggsdirektiv som en konsekvens av detta avtal.

Enligt direktiven ska utredningen bland annat lämna förslag på hur en reformerad arbetslöshetsförsäkring grundad på inkomster kan utformas.

Vidare ska den lämna förslag till hur villkoren i arbetslöshetsförsäkringen kan utformas så att fler kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning och hur ersättningsnivåerna kan trappas ned över tid. Förslagen ska också vara budgetneutrala, enligt direktiven.

En försäkring som måste ge utrymme för administrativa förenklingar och som skapar förutsägbarhet. En ny försäkring måste också ge utrymme för riksdagen att kunna besluta om skäliga ersättningsnivåer som ger trygghet på riktigt

Arbetslöshetsförsäkringen är en central del i den svenska modellen. Tyvärr kan vi konstatera att försäkringen de senaste decennierna urholkats kraftigt.

Förutom att den dåvarande borgerliga regeringen gjorde det betydligt dyrare att vara medlem i en a-kassa, så har dagersättningen i princip varit på samma nivå under väldigt lång tid.

2015 höjdes ersättningsnivån för första gången på 13 år. Som en del i de krispaket som regeringen levererat de senaste månaderna har nivåerna tillfälligt höjts igen. 

I en rapport som Sveriges a-kassor publicerade förra året blir bristerna i försäkringen tydliga. Bland dem som innan arbetslösheten arbetat heltid är det bara 27 procent som får 80 procent av lönen medan 73 procent är underkompenserade.

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet och vara en effektiv omställningsförsäkring.

Denna statistik visar att a-kassan med ordinarie ersättningsnivåer inte längre är en försäkring värd namnet. En indexering av ersättningsnivån är nödvändig för att skapa större förutsägbarhet och trygghet vid arbetslöshet.

Ett första steg bör rimligen vara att permanenta de nivåer som gäller för närvarande, under pågående kris.  

Den utredning om a-kassan som ska presenteras inom kort kommer tyvärr inte att lösa de grundläggande problemen i försäkringen.

Dock finns det positiva delar som kan förbättra förutsättningarna för våra medlemmar. Förenklingar av regelverket är verkligen nödvändigt, då det i dag, för de allra flesta är väldigt svårt att förstå hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar.

Det är rimligt att medlemmar enkelt ska kunna se om man är berättigad till ersättning och på vilken nivå. Det nuvarande komplexa regelverket innebär också en tung administrativ hantering vilket blivit extra tydligt under nuvarande kris. 

Dagens arbetsmarknad präglas i allt högre utsträckning av korta och otrygga anställningar, som nuvarande arbetslöshetsförsäkring inte är konstruerad för att hantera.

Lägg där till det ökade antalet egenföretagare och den framväxande giggekonomin där anställningsförhållandena är både osäkra och oklara. Att arbetslöshetsförsäkringen inte är anpassad till en förändrad arbetsmarknad innebär att alltför många människor är oförsäkrade vid arbetslöshet.

Mot bakgrund av det är det nödvändigt med förändringar som medför att fler omfattas och får rätt till ersättning.

Men några av de grundläggande delarna i utredningsdirektiven riskerar att få negativa konsekvenser för våra medlemsgrupper.

Ersättningen i dagens försäkring baseras på att man ska ha arbetat ett visst antal timmar per månad under ett år. Utredningens ambition är att föreslå att man istället ska nå upp till en viss inkomst för att kvalificera sig.

Vi lever i en tid där det blir tydligare än på länge vilken viktig roll samhället har. De kraftigt ökade inträdena i såväl fackförbund som i a-kassorna signalerar också hur viktig tryggheten är för många människor i tider av oro och kris

Man behöver inte fundera särskilt länge förrän man kan dra slutsatsen att detta innebär att hög- och medelinkomsttagare betydligt snabbare kvalificerar sig till a-kassa än en person med lägre inkomst.

Sådana orimliga orättvisor måste byggas bort innan ett lagförslag når riksdagen. 

Utredningens förslag ska enligt utredningens direktiv också vara budgetneutralt samtidigt som den ska omfatta flera. Detta innebär i praktiken att förslagen inte får kosta mer än nuvarande arbetslöshetsförsäkring.

Det skulle teoretiskt kunna lösas på flera olika sätt, men knappast utan att det medför risk för försämringar. Vi utgår ifrån att regeringen gör samma bedömning och utformar ett lagförslag som inte låser kostnadsnivån vid dagens nivå. 

En fungerande a-kassa är en viktig del i den svenska modellen.

Vår uppmaning till regering och riksdag är att använda utredningens förslag till att utforma en ny och moderniserad försäkring. En sådan lag måste både kunna omfatta fler arbetstagare och vara fri från orättvisor.

En försäkring som måste ge utrymme för administrativa förenklingar och som skapar förutsägbarhet. En ny försäkring måste också ge utrymme för riksdagen att kunna besluta om skäliga ersättningsnivåer som ger trygghet på riktigt.

Våra medlemmar behöver mer trygghet, inte mindre.