Under måndagen presenterade las-utredaren Gudmund Toijer sina förslag om förändringar av anställningsskyddet. Bland annat får alla företag möjlighet att undanta fem personer från turordningen som gäller vid arbetsbrist. 

Under måndagen sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till Dagens Nyheter att hon inte anser att utredarens förslag följer direktiven, där det stod att en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas. 

Men det håller inte Gudmund Toijer med om. I konsekvensanalysen i utredningen drar han slutsatsen att balansen upprätthålls men konstaterar samtidigt att regeringen inte närmare beskrivit vad de menar med ”grundläggande balans”.

Utredaren skriver också att det är svårt att veta på förhand vilka effekter förslagen för med sig.

”Förändringar av det här slaget påverkar ingångsvärdena i förhandlingar mellan parterna. Detta kommer sannolikt att få betydelse för innehållet i kollektivavtalen, men det motsäger inte att kollektivavtalens täckningsgrad, eller att balansen mellan parterna, samtidigt kan upprätthållas”, står det i utredningen. 

I utredningen beskrivs även vilka konsekvenser varje enskilt las-förslag kan få:

1. Arbetsgivare får undanta fem anställda från turordningen

Om förslaget: I dag får arbetsgivare med upp till tio anställda undanta två personer från turordning när det blir arbetsbrist. Enligt förslaget från las-utredningen ska i stället alla företag få undanta fem personer. Samtidigt ska anställda för att bli aktuella för omplacering klara de nya arbetsuppgifterna utan upplärning eller utbildning. I dag är praxis att upplärningen får ta sex månader.

Konsekvenser enligt utredningen: 

  • Anställda som är äldre och har varit anställda länge kan löpa större risk än tidigare att bli uppsagda. De som jobbar hos små arbetsgivare påverkas mest av förslaget. 
  • De som har kort anställningstid kan ha större chans än tidigare att behålla ett jobb om arbetsbrist uppstår. 
  • Kompetens blir viktigare än det varit tidigare vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
  • Både uppsägningar och nyanställningar väntas öka. 
  • Personer som inte har ett jobb i dag kan lättare få ett jobb eftersom arbetsgivare inte är lika rädda för att anställa när de får större möjlighet att välja vilka som får behålla jobbet vid arbetsbrist. 
  • Arbetsgivare kan bli mer benägna än tidigare att ge medarbetare fast jobb för att de får göra fler undantag från turordningsreglerna.

2. Anställda får laglig rätt till kompetensutveckling

Om förslaget: Arbetsgivare blir skyldiga enligt lag att erbjuda kompetensutveckling ”i skälig utsträckning”. Det gäller anställda med minst ett halvårs anställningstid. Arbetsgivare kan få betala skadestånd om de inte följt lagen, men det blir aktuellt först när en person sagts upp vid arbetsbrist.

Konsekvenser enligt utredningen: 

  • Fler kan få kompetensutveckling. På så vis blir det lättare för anställda att jobba kvar på ett jobb, även om verksamheten förändras.
  • Arbetsgivare får högre kostnader för kompetensutveckling även om det gynnar dem i längden. 
  • Det kan bli lättare för anställda att hitta nytt jobb om de sägs upp, även om detta inte är syftet med lagändringen. 
  • Visstidsanställda får större möjligheter till kompetensutveckling än tidigare eftersom även de omfattas av kravet. 
  • Om arbetsgivare ska betala kompetensutveckling för visstidsanställda kan det samtidigt göra att vissa helt låter bli att anställa. Då får dessa grupper det svårare att få jobb. 
  • Lönebildningen kan påverkas av förslaget. Ökad kompetens kan pressa upp lönerna men å andra sidan kan det också bli motsatt effekt för att företagens kostnader för utbildning ökar. 

3. Arbetsgivare slipper betala lön under tvist

Om förslaget: Uppsägningar av personliga skäl i företag med maximalt 15 anställda ska inte längre gå att ogiltigförklara. I dag kan det kosta mycket för företag eftersom personen fortsätter vara anställd tills tvisten är avgjord, trots att arbetsgivaren i slutänden vinner tvisten. Enligt förslaget har den som blivit uppsagd dock rätt till skadestånd om det visar sig ha saknats saklig grund. 

Konsekvenser enligt utredningen: 

  • Mindre företag får lägre kostnader eftersom de slipper betala lön under tvisteperioder. 
  • De kan dock få betala ett högre skadestånd än tidigare om de sagt upp någon och det saknas saklig grund. 
  • Det är oklart hur förslaget påverkar viljan hos anställda att driva fall där de anser sig ha blivit uppsagda utan saklig grund. Enligt utredaren kan viljan öka på stora företag eftersom skadeståndet höjs, då blir det samtidigt dyrare för arbetsgivaren att ”köpa ut” den anställda innan tvisten är avgjord. 

4. Förtur för visstidsanställda

Om förslaget: De som har visstidsanställningar ska få förtur till nya anställningar efter nio månader. I dag gäller tolv månader. 

Konsekvenser enligt utredningen: 

  • Visstidsanställda får en större trygghet på arbetsmarknaden. 
  • Förslaget kan, tillsammans med kravet på att arbetsgivarna ska erbjuda kompetensutveckling, göra att färre får visstidsanställning eftersom det blir dyrare för arbetsgivarna. Men, menar utredningen, samtidigt kan fler få fasta jobb eftersom de andra las-förslagen gör att arbetsgivarnas kostnader för att fastanställa blir lägre. 
  • Fler kan därmed få fast jobb.