”Borde inte vara svårt att ge ersättning till riskgrupper”
Drygt 200 000 personer tillhör de riskgrupper som inte bör vara på jobbet. Redan i mars väcktes frågan om ersättning till dem. Riksdagen är enig, men ändå dröjer beslutet.
Tågvärden Victoria Älverstad får inte komma till jobbet. Hon har en kronisk lungsjukdom som gör att hon skulle drabbas hårt om hon smittas av covid-19. Nu går hon utan lön eller annan ersättning, som Sekotidningen tidigare berättat om.
Hon är en av dem som hamnat i kläm, eftersom hon inte är sjuk kan hon inte få sjukersättning, eftersom hon inte kan jobba får hon ingen lön.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram siffror på hur många personer som tillhör de riskgrupper som riskerar att få ett extra svårt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19.
Det handlar om 210 000 personer i arbetsför ålder. Räknar man med familjemedlemmar till dem blir siffran ännu högre, om än inte möjlig att beräkna enligt Socialstyrelsen.
Det går inte heller att säga hur många av dem som inte kan jobba hemifrån och därigenom undvika smitta.
Trots att samtliga riksdagspartier står bakom att en ersättning ska bli möjlig för de personer som måste stanna hemma från jobbet, en fråga som lyftes redan i mars, finns i dag inget besked om när den kan finnas på plats.
Arbetet har sökt socialminister Lena Hallengren (S) för ett svar på frågan.
Ministers pressekreterare, Elin Aarflot, skriver i i ett sms att det inte går att ge något besked om tidsplanen, men att regeringen ”gör allt för att hitta en lösning så snabbt det går”.
Till SVT säger dock Lena Hallengren att frågan är komplicerad, både vad gäller att utreda vilka personer som skulle kunna vara i riskgrupp och att få till ett system som går att hantera.
– Om vi tittar på hur många som skulle kunna omfattas och vilken kontroll som skulle krävas så går det att jämföra med att bygga ett nytt socialförsäkringssystem, säger Lena Hallengren till SVT.
Men det håller inte LO-utredaren Kjell Rautio med om. Han anser att det underlag som Socialstyrelsen tagit fram ger ett bra stöd till hur ett sådant system skulle kunna fungera.
Där finns redan en utredning av riskgrupperna och hur många personer som finns i varje riskgrupp.
– Och det måste ju finnas någon form av medicinsk bedömning. Då föreslår Socialstyrelsen att man bifogar ett utdrag från 1177 eller från sin vårdgivare när man söker ersättning. Det verkar inte så komplicerat och belastar inte sjukvårdens resurser, säger Kjell Rautio.
Han anser att det är viktigt att ett ersättningssystem tas fram snabbt. Dels för att de här personerna inte ska behöva belasta sjukvården, med ökade kostnader i den änden.
– Men framförallt skulle det spara väldigt mycket mänskligt lidande och oro.
Så många tillhör riskgrupperna i
Han tror inte att en så stor andel av de 210 000 riskgruppspersonerna skulle ansöka om ersättning. Många kan arbeta hemma eller skydda sig på jobbet för att undvika smitta.
Något även Socialstyrelsen uttrycker i sitt underlag, där man konstaterar att det sannolikt är färre än det totala antalet i varje riskgrupp som skulle omfattas.
Kvar blir framför allt LO-förbundens medlemmar, i synnerhet de som jobbar med människor, enligt LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio.
I sitt jobb får Kjell Rautio samtal från LO-medlemmar som berättar om sin situation.
Många av samtalen kommer just nu från personer i riskgrupperna. Till exempel en kvinna med MS, högt blodtryck och hjärtproblem.
Hennes läkare anser att det är mycket viktigt att hon inte utsätt för smitta och inte bör gå till jobbet.
– Många av de som ringer har ju en fortlöpande dialog med specialistläkare. Och när deras läkare säger: jag skulle gärna sjukskriva dig om jag kunde, men jag kan inte som regelverket ser ut i dag. Då är det ett problem, anser Kjell Rautio.
Socialminister Lena Hallengren jämför det med att bygga ett helt nytt socialförsäkringssystem. Vad säger du om det?
– Jag gör inte alls den bedömningen. Jag tycker inte att det är så komplicerat som de vill göra gällande. Utan det handlar helt enkelt om man är beredd av avsätta de här resurserna eller inte, säger Kjell Rautio.
Han anser att det underlag Socialstyrelsen kommit med är fullt tillräckligt, både vad gäller att identifiera riskgrupperna och hur en medicinsk bedömning ska gå till när någon söker ersättning.
Och det är bråttom, menar han.
– Jag tycker att det är väldigt angeläget. Jag tycker att det borde vara prioriterat att hitta en snabb lösning.