De traumatiseras för att du ska slippa vidriga bilder på Facebook

Chris Grey har tittat på orimligt mycket våld. 

Han har sett människor halshuggas och torteras med smält metall. Han har bevittnat hur hundar har kokats levande och kvinnor våldtagits.

– Jag vill helst inte prata om det, säger han. 

Men det var hans jobb. Att rensa bort.

När du går in på Facebook, Youtube, Google och liknande sajter tar du steget in i en internetvärld som är censurerad. 

Enbart Facebook har anlitat 35 000 personer i 20 länder som jobbar med att ta bort innehåll som anses olämpligt. 

På Google, Youtube och andra plattformar jobbar ytterligare tiotusentals med liknande saker. En ny yrkesgrupp har växt fram.

Men det blir allt tydligare att många av dem som jobbar med det får problem. De vittnar om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). 

– Jag fick mardrömmar och började gräla med folk. Jag kan också få plötsliga flashbacks, säger Chris Grey.

Mellan 2017 och 2018 jobbade han för CPL Solutions på Irland. Företaget kontrakteras av Facebook för att rensa bort våldsamma och pornografiska inlägg som delas i flera europeiska länder, däribland Sverige.

I andra delar av världen – som Indien och Filippinerna – sitter tusentals andra och gör samma sak. 

Chris Greys avdelning granskade våldsklipp och inlägg där människor hetsar mot exempelvis folkgrupper. På en annan avdelning satt kollegerna och tittade på porr hela dagarna. 

Varje arbetspass skulle han granska 600 våldsamma videoklipp. I genomsnitt hade han 30 sekunder på sig för att bestämma om klippet skulle få vara kvar eller inte. 

– Det här har aldrig tidigare testats. Inte i den här omfattningen. Att så många utsätts för så många våldsklipp under så kort tid, säger han på telefon från sitt hem i Dublin.

Man skulle kunna säga att Chris Grey och hans kolleger tar en kula för allmänheten. Deras jobb är att titta på hemskheter så att vi andra slipper.

– Jo, så kan man så klart tänka men folk verkar inte resonera så, säger han. De talar gärna om problemen med Facebook och det material som lagts ut men väldigt sällan om hur problem ska lösas eller om våra arbetsförhållanden.

Mardrömmar, nedstämdhet, depression och självmordstankar är vanligt bland dem som lider av posttraumatisk stress.

Huvudvärk, ont i magen och ett förhöjt blodtryck är andra symptom. 

– Att det finns tid för återhämtning är viktigt, så att man inte hela tiden matas med hemskheter. Till exempel kan man jobba två veckor med en sak och två veckor med något annat, säger Stefan Annell som är doktor i psykologi och undervisar på Försvarshögskolan och polisutbildningen på Södertörns högskola. 

Många moderatorer har fått så allvarliga psykiska skador att de inte kunnat jobbat kvar. Nu har deras ångest blivit en fråga för domstolar och jurister. 

– Vi företräder 25 klienter som har hamnat i en liknande situation som Chris Grey. Vi förhandlar just nu med Facebook om dessa ärenden, berättar advokat Diane Treanor som jobbar på den Dublinbaserade juristfirman Coleman Legal Partners. 

Advokatbyrån hävdar att arbetet som moderator på Facebook har lett till psykologiska trauman och att arbetsgivaren är ansvarig. 

Chris Greys fall ska under våren tas upp av Högsta domstolen i Irland. Med sina låga bolagsskatter har landet blivit ett centrum för techbolag som bedriver sin verksamhet i EU.

Facebook har sitt europeiska huvudkontor i huvudstaden Dublin och domstolsfall som rör dessa bolag avgörs ibland – men inte alltid – i Irland. 

Facebook och företagen som jobbar åt dem har blivit allt mer medvetna om den stress som moderatorerna drabbas av. Därför har de utvecklat system med artificiell intelligens som automatiskt plockar bort omkring 80 procent av de olämpliga klipp som läggs ut. 

Men algoritmerna kan inte rensa bort allt. Därför behövs mänskliga moderatorer.

Policychefen på svenska Facebook, Kristin Gran, förklarade nyligen i radioprogrammet Medierna att de värnar om de anställda som jobbar med att ta bort stötande innehåll och att det finns möjlighet att gå undan en stund om man så behöver. 

Men det håller inte Chris Grey med om. Han beskriver Facebook som ett företag med stora kontrollbehov där ”man inte ska klaga”.

– De skjuter ifrån sig problemen. En del tror säkert på vad de säger. Det är en lång kedja av chefer. Mina chefer säger till sina chefer att allt är okej som säger samma sak till sina chefer. De representanter som finns för Facebook i andra länder tror kanske att det är på ett sätt men verkligheten ser annorlunda ut, säger han.

Samtidigt som Facebook talar om vikten av att skapa goda arbetsvillkor tvingas en del av deras moderatorer skriva under avtal där de bekräftar att de är medvetna om att deras jobb kan leda till posttraumatiska stressyndrom. Liknande avtal finns även på Google.

Den unga techbranschen har blivit gammal. De tidigare småföretagen har växt till giganter som tvingas ta itu med traditionella personalfrågor.

När Google slog igenom var det drömarbetsplatsen för många unga. Bilden som spreds var unga, kreativa människor som jobbar fritt i lokaler med pingisbord, simbassänger och färgglad inredning. 

Det är en bild som allt mer börjar naggas i kanten. 

Google, som äger Youtube, har aktivt motarbetat fackliga försök till organisering.

När anställda på Googles största kontor i Europa – som ligger i Zürich i Schweiz – bjöd in fackliga representanter stoppades mötena. I USA har Google också anlitat en firma, IRI Consultants, som har specialiserat sig på att stoppa facklig organisering. 

Företag som Google har varit extremt fientliga mot facklig organisering, skriver John Logan, arbetsmarknadsprofessor vid San Francisco State University, i ett mejl till Arbetet Global. 

Flera av de nya techföretagen vill framstå som liberala men när det gäller facklig organisering är de, enligt honom, väldigt lika de traditionella amerikanska storföretagen som aktivt bekämpar organisering. 

Och de har varit framgångsrika. Fackföreningar har haft svårt att få fäste på företag som Amazon, Uber och Youtube, som verkar inom den digitala ekonomin. 

Men det finns flera tecken på att det håller på att ske en förändring. 

En tysk Youtuber, Jörg Sprave, startade nyligen ett Youtubefack och krävde högre ersättning och tydligare annonsregler. Det stora tyska metallfacket, IG Metall, ställde sig bakom initiativet. 

I början av året lyckades anställda på internetplattformen Kickstarter, som samlar in pengar till olika affärsprojekt, bilda USA:s första fack på ett större amerikanskt internetföretag. 

Det ses av många som ett genombrott. Cindy Schu, organiseringsansvarig på tjänstemannaförbundet OPEIU i USA, var med och drev kampanjen på Kickstarter och skriver i ett mejl till Arbetet Global:

”Vårt fokus framöver blir att skapa en mall för hur vi hanterar specifika problem för dem som jobbar på techbolagen. Kickstarter kommer att bli framgångsrikt vid förhandlingsbordet och det blir också andra som följer deras väg.” 

Arbetet Global har sökt Facebook, Google och CPL Solutions för kommentarer.