Gör höjningen av a-kassan permanent
Regeringens höjning av a-kassan är utmärkt men höjningen måste göras permanent, och inte ses som en tillfällig krisåtgärd, skriver Arbetets politiska redaktör.
Siffrorna förskräcker. För ett år sedan, 2019, varslades 3 292 personer om uppsägning. Under mars månad i år 2020 varslades tio gånger fler, 36 800 anställda.
Om mönstret från tidigare kriser håller i sig kommer cirka 60 procent av dessa, omkring 22 000 personer, i slutänden att bli av med sina jobb.
Och varselvågen kommer med all säkerhet att fortsätta. April kan bli ännu värre.
Det är alltså en exceptionell situation vi befinner oss i som genast kräver extraordinära insatser för att inte människor ska drivas in i fattigdom och orsaka en ännu större ekonomisk nedgång i landet.
Det här förstår regeringen och de övriga januaripartierna. I ett snabbt lanserat krispaket höjs nu både grundbelopp och högsta dagsbelopp i a-kassan kraftigt samtidigt som kvalifikationsreglerna mildras. Fler av dem som i slutänden blir av med jobbet får därmed a-kassa.
Det innebär också att den högsta månadsinkomst där den arbetslöse får 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa höjs från cirka 25 000 till cirka 33 000 kronor i månaden, något som är mycket viktigt för att försvara legitimiteten av a-kassan hos de breda löntagargrupperna.
Det här är utmärkta åtgärder som införs med omedelbar verkan. Men de måste permanentas. Nedgången i ekonomin hotar att bli omfattande som en följd av coronaviruset. Därmed måste människors köpkraft hållas uppe under en längre tid för att ge en en ekonomisk skjuts när pandemin är avklarad.
Men vi har också sett att dagens arbetsmarknadspolitik med låg a-kassa och avvecklad arbetsförmedling inte fungerar i en utvecklad ekonomi. Även efter att coronapandemin är över måste alltså den höjda a-kassan bestå.
Det vill säga, både på lång och kort sikt finns ett skriande behov av en förstärkt a-kassa.
En stabil och hög a-kassa har normalt flera syften. Det viktigaste syftet är naturligtvis att inte låta människor gå under i ekonomisk ruin om de blir av med jobbet, men här finns också syftet att upprätthålla köpkraften även hos de arbetslösa, så att inte ännu fler företag går under och ännu fler blir arbetslösa när allt färre har pengar att handla för.
Ett tredje syfte med en rimligt hög nivå på a-kassan är att det kraftigt underlättar för arbetslösa att få den typ av jobb de har utbildning och kompetens för. Att få rätt person på rätt plats i ekonomin har varit Sveriges trumfkort för att utveckla ekonomin.
Högerns och mittenpartiernas linje, att med låg a-kassa och nedlagd arbetsförmedling tvinga fram fler låglönejobb, gör att Sverige hamnar på efterkälken i världsekonomin.
Det finns alltså flera tunga skäl att göra dagens höjning av a-kassan permanent. Ser regeringen och mittenpartierna till Sveriges bästa, såväl för löntagare, företag och för statens ekonomi, bör de stryka ordet ”tillfällig” i den nya överenskommelsen.