”Arbetsmiljö­verkets förslag om arbets­anpassning bör slängas i papperskorgen”

Förslaget till nya föreskrifter för arbetsanpassning som Arbetsmiljöverket har tagit fram måste omarbetas.

De nya reglerna undergräver regeringens mål om att förbättra rehabilitering tillbaka till jobbet efter sjukskrivning, och riskerar att leda till ökade samhällskostnader.  

Arbetsmiljöverket har nyligen lagt fram ett förslag till nya föreskrifter om arbetsanpassning. Föreskrifterna är en grundbult i regelverket som rör arbetsanpassning för att undvika ohälsa samt återgång i arbete efter sjukskrivning, och styr hur processen fungerar i praktiken. 

2018 var över 600 000 personer i Sverige sjukskrivna. Det innebär stora kostnader, men också att stora kostnader kan undvikas om regelverket är tydligt och insatserna effektiva så att människor snabbt kan komma tillbaka i arbete efter en period av sjukdom. 

Att effektivisera rehabiliteringen är också regeringens mål. 2018 trädde nya regler i kraft som går ut på att arbetsgivarna ska ta fram en rehabiliteringsplan. Syftet är att göra sjukskrivningsperioden kortare och stärka individens möjligheter att få rehabilitering. 

Problemet är att det förslag som Arbetsmiljöverket är i färd med att besluta om går stick i stäv med regeringens ambitioner. 

Sammantaget kan konstateras att förslaget till föreskrifter och vägledning inte bottnar i hur regelverket används och fungerar i praktiken

I stället för tydligare ansvar och roller innebär förslaget till vägledning till att skapa oklarheter när det gäller tillämpningen av ett redan komplext regelverk.

Problemen är flera:  

1) Föreskrifterna gör arbetsgivarens ansvar otydligare. Sveriges arbetsmiljöregelverk bärs till stor del upp av de lokala parterna och skyddsombuden på landets arbetsplatser. För att detta ska fungera smidigt krävs ett lättbegripligt och tydligt regelverk. Föreskrifter ska precisera kraven i arbetsmiljölagen, men Arbetsmiljöverket har i sitt förslag gått så långt för att förenkla, att arbetsgivare som följer föreskrifterna riskerar att bryta mot lagen. Åtgärder som myndigheten kan komma att ställa krav på nämns inte vägledningen till föreskrifterna, och arbetsgivare behöver vända sig till 30 år gamla förarbeten för att få kunskap om vilka skyldigheter de har. Arbetsmiljöverket förleder också arbetsgivare att tro att de själva ska avgöra om en åtgärd ska genomföras eller inte och om den är tillräcklig.   

2) Sämre förutsättningar för samverkan. I och med att förslaget på flera punkter innebär att kraven på organisationen kring rehabiliteringen blir otydliga försämras möjligheterna för samverkan mellan sjukvård, företagshälsovård och Försäkringskassan. 

Att rehabiliteringsinsatserna preciseras på vissa områden och inte andra, innebär en risk för att viktiga insatser uteblir. Dessutom uttrycks att medverkan från arbetstagarhåll ska ske i enskilda fall, något som hotar att försämra samverkan mellan de lokala parterna och därmed göra att skrivningarna i arbetsmiljölagen om att det övergripande arbetet kring rehabilitering ska ske i samverkan inte efterlevs.    

3) Konsekvensanalyser saknas på centrala områden. Arbetsmiljöverket har enbart tittat på de administrativa kostnaderna för arbetsgivarna som hänger samman med rehabilitering. 

Verket har inte tagit hänsyn till andra kostnader, och framförallt inte vilka vinster en välorganiserad verksamhet kan ge för arbetsgivare, arbetstagare och för samhället.

Inte heller har någon analys gjorts av hur förändringarna fungerar tillsammans med andra viktiga regelverk på området.

Utöver detta har inga analyser gjorts av vilka effekter borttagandet av rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering i fall där alkohol och droger är iblandade kan få.

Inte heller har Arbetsmiljöverket undersökt vilka effekter på arbetet det kommer att få att nyckelbegreppet rehabilitering tagits bort från föreskrifterna i förslaget. 

Sammantaget kan konstateras att förslaget till föreskrifter och vägledning inte bottnar i hur regelverket används och fungerar i praktiken. Konsekvensen riskerar bli ett sämre arbete med arbetsanpassning och rehabilitering, inte minst genom att kraven blir högre på att arbetsgivarna själva ska söka information.  

När Arbetsmiljöverket presenterade sitt förslag till nya föreskrifter under 2018 var 27 av 31 remissinstanser kritiska.

PTK har tillsammans med andra fackliga parter sedan dess fört fram synpunkter mot förslaget. Myndigheten har dock valt att inte lyssna på kritiken.

Det förslag som nu ligger på bordet måste slängas i papperskorgen och tillsvidare bör nuvarande föreskrifter gälla. Alla aktörer som är inblandade i arbetet med återgång till arbete efter sjukskrivning gynnas av enkla och tydliga regler. 

Om Arbetsmiljöverket går vidare med förslaget kommer det att motverka regeringens ambitioner om en stärkt rehabilitering och bidra till att samhällskostnaderna ökar.