ARBETET GRANSKAR. Det var en av de mörkaste perioderna i Karins liv. Hon kom aldrig så långt att hon tänkte ut hur hon skulle ta sitt liv, men självmord framstod faktiskt som ett alternativ för henne, berättar hon.

– Jag var en av dem som hade ofoget att utsätta Försäkringskassan för ett självmordshot. 

1 260 på hela året. 24 i veckan. Så många självmordshot tog Försäkringskassan emot förra året, enligt ny statistik som myndighetens säkerhetsavdelning tagit framåt Arbetet. 

Antalet har ökat kraftigt. För ett tiotal år sedan förekom det knappt några självmordshot. Numera tar myndigheten emot dem flera gånger om dagen.

Karin heter egentligen något annat och jobbade tidigare som egen företagare i södra Sverige. Hon diagnostiserades med ME, eller kroniskt trötthetssyndrom, i början av 2018.

För hennes del brast det när hon, trots läkarens sjukskrivning, nekades sjukpenning.

– Det var som en avgrund. Vad skulle jag leva på, hur skulle jag klara mig? Jag kände att jag inte hade något existensberättigande.

Självmordshoten till Försäkringskassan speglar tydligt de politiska förändringarna i sjukförsäkringssystemet. Först sköt siffrorna i höjden 2008, när Alliansen tidsbegränsade sjukpenningen och skärpte reglerna för att få sjukersättning. 

2015 införde regeringen målet om ett sjukpenningtal på nio dagar per år och i samma veva gavs Försäkringskassan ett uppdrag att fokusera mer på rättssäkerhet.

Det ledde till att Försäkringskassan stramade åt reglerna utan att några lagar ändrats. Försäkringskassan menar att man följer lagen bättre i dag än för några år sedan, då fler fick bifall. 

Det har bland annat lett till att antalet godkända ansökningar om sjukersättning blivit hälften så många 2019 jämfört med 2015.

Under samma period har självmordshoten mer än fördubblats. 

Självmordshot har ökat efter politiska reformer av sjukförsäkringen

2008: Sjukpenningen tidsbegränsas (den så kallade bortre parentesen införs.)
2015-2016: Regeringen sätter upp ett mål om ett sjukpenningtal på nio dagar och ger Försäkringskassan i uppdrag att fokusera på rättssäkerhet. Försäkringskassan börjar strama åt reglerna för vem som får ersättning. Målet om nio dagar har i dag tagits bort ur Försäkringskassans regleringsbrev och ersatts med att ”sjukfrånvaron ska vara långsiktigt stabil och låg.”

I ett industriområde i Axelsberg i södra Stockholm har Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, just haft styrelsemöte. 

Förbundet organiserar personer med psykisk ohälsa, en grupp som ofta är i kontakt med Försäkringskassan – och där avslag kan slå hårt, säger Christer Jerström som är kanslichef för förbundets Stockholmsdistrikt.

– Det är mer eller mindre fritt fall. Hela världen rasar ihop, säger han. 

Styrelseledamoten Jimmie Trevett beskriver en anonym grupp utan någon ersättning alls som helt försvinner ur systemet. Som varken har ork eller möjlighet att själva gå till kommunen för ekonomiskt bistånd.

Han anser att det måste till en sammanhållen länk mellan myndigheter och kommuner efter ett avslag. I dag hamnar många mellan stolarna efter ett avslagsbeslut, enligt honom.

– Om Försäkringskassan inte anser dig vara sjuk är det okej. Det är deras bedömning. Men det måste finnas en skyldighet mellan myndigheter och instanser att arbeta tillsammans för individen, fortsätter han.

Allt färre beviljas sjukersättning

Att någon hotar att ta sitt liv betyder inte nödvändigtvis att personen kommer att genomföra hotet.

Flera enskilda fall har lyfts i medierna, men det finns inga studier på om ett avslag från Försäkringskassan faktiskt ökar risken för att begå självmord.

– Vi undersöker möjligheterna att genomföra en sådan studie, säger statsvetaren Niklas Altermark. 

2019 fick FK 24 självmordshot i veckan

I somras uppmärksammades hans nuvarande forskningsprojekt. Det ska bestå av djupintervjuer med totalt 60 ME-sjuka personer som fått avslag från Försäkringskassan. 

ME, eller myalgisk encefalomyelit, är en diagnos där Försäkringskassans regeltolkningar ofta ställs på sin spets. Diagnosen innebär ständig trötthet och svår värk, men det råder samtidigt delade uppfattningar om orsaken och kriterierna för sjukdomen. 

Det har lett till svårigheter för den som vill sjukskriva sig för ME.

Ofta menar Försäkringskassan att det inte finns tillräckligt med objektiva fynd för att motivera nedsatt arbetsförmåga eller kunskap kring hur varaktig sjukdomen är över tid.

Hittills har Niklas Altermark hunnit tala med omkring 40 ME-sjuka. Urvalet och gruppens lilla storlek gör det svårt att dra några statistiska slutsatser om alla som får avslag.

Men intervjuerna visar tydligt hur ett avslagsbeslut kan påverka en kroniskt sjuk person, förklarar han.

– Jag ser det som väldigt troligt att avslag för den här gruppen leder till psykisk ohälsa. Det är också tydligt att den psykiska ohälsan i personernas berättelser handlar om relationen till Försäkringskassan och inte om sjukdomen i sig.

Enligt Niklas Altermark har omkring hälften av de intervjuade uttryckt självmordstankar under projektet.

Han säger också att de intervjuade ger uttryck för ett slags kognitiv dissonans. Alltså att de inte får myndighetsbesluten att gå ihop med sin syn på samhället.

– Man begriper inte att staten kan tolka de här begreppen på det sätt de gör. Först tänker man att det är ett misstag, så här kan det inte vara. Och så begär man omprövning.

Men beslutet står ofta fast, både i omprövningen och i en senare domstolsprövning.

– Man upplever ett oerhört maktunderläge. Det är också detta som leder till att alla som har möjlighet att inte behöva befatta sig med Försäkringskassan och kanske kan ta hjälp av släktingar tar den möjligheten, säger han.

Enligt Niklas Altermark pekar alltså hans forskning mot att många faktiskt blir sjukare av avslaget och kontakten med Försäkringskassan.

Många jobbar inte alls efter beslutet, trots att de saknar inkomst, utan lever i stället på besparingar, eller på släkt och vänner.

Uppfattningen får stöd av en undersökning från Riksrevisionen från 2018 som gäller personer med alla typer av diagnoser. I den studerade myndigheten en stor grupp människor som fått avslag på sin ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning, men krävt att Försäkringskassan omprövar beslutet. 

Studien slog fast att personerna som fick avslag även i omprövningen förlorade hela 125 000 kronor per år de kommande tre åren, jämfört med dem som fick bifall. 

I stället för att använda den arbetsförmåga Försäkringskassan bedömde att de hade, jobbade de inte alls tillräckligt för att tjäna lika mycket pengar som de skulle fått med sjukersättning. 

De blev också tydligt sjukare än de som bedömdes ha rätt till ersättning.

Det var som en avgrund. Vad skulle jag leva på, hur skulle jag klara mig? Jag kände att jag inte hade något existensberättigande

De som nekats ersättning låg i snitt inlagda på slutenvård 34 dagar mer än de som fick bifall under de tre år som följde beslutet. Ökningen berodde uteslutande på allvarliga psykiska sjukdomar.

Studien slår fast att det inte finns något som tyder på att Försäkringskassan skulle tolka reglerna för strikt. I stället är det dagens regler som är för hårda. Riksrevisionen menar därför att reglerna borde lättas. 

En av dem som stod helt utan inkomst när avslaget kom från Försäkringskassan var ME-sjuka Karin.

För att klara vardagen sålde hon och hennes make huset. Hennes mamma som är pensionär gick en period tillbaka till sitt jobb för att ha råd att hjälpa Karin ekonomiskt. 

– Hon jobbade ett halvår och jag fick hela hennes lön. Det gjorde att vi inte gick i konkurs.

Huruvida Försäkringskassan rent juridiskt gjorde rätt eller fel när Karin nekades sjukpenning är svårt att svara på. Klart är dock att myndigheten, efter att Försäkringskassan bytt läkare och Karin fått hjälp av en jurist, ändrade sitt beslut. 

I höstas godkändes till sist hennes nya ansökan om sjukpenning. Det blev också en ljusning i mörkret, berättar hon.

–  Det blev en liten trygghet, och det var kanske inte bara det att jag fick pengarna. De erkände att jag har varit sjuk sedan jag ung. Det blev något slags bekräftelse på att jag blev sedd. 

Försäkringskassan: ”Vi bedömer hur akut hotet är”

”En oroväckande trend.” Så beskriver Försäkringskassans säkerhetschef ökningen av självmordshot som handläggare tar emot.

Birgitta Målsäter, säkerhetschef på Försäkringskassan, beskriver utvecklingen som ”en oroväckande trend”, men betonar samtidigt att myndigheten arbetat för att minska mörkertalet och se till att anställda faktiskt anmäler de självmordshot som kommer in. 

– Det kan inte förklara hela uppgången, men jag tror att det ändå är en viktig del, säger hon.

Enligt henne finns det tydliga rutiner när ett självmordshot kommer in till Försäkringskassan. Den som tagit emot det ska kontakta sin närmaste chef, som dels ska se till att medarbetaren får det stöd den behöver, dels hantera själva hotet.

– Rutinen är att närmaste chef kontaktar personen som har uttryckt suicidhotet för att följa upp allvarlighetsgraden bakom det. Sedan kan det bli en situation där vi kontaktar vården eller polisen om det behövs. Man bedömer hur akut hotet är. Det finns situationer där personen backar tillbaka och säger att det var inte så allvarligt menat.

Görs det uppföljningar på vad som händer med de här personerna?
– Det kan vara vissa fall där vi återkommer och har kontakt med vården, men jag har inga uppgifter på antal.

Vad tror ni att ökningen beror på?
– Jag varken vill eller kan spekulera i det. Jag tror att det finns andra som är bättre på den typen av samhällsanalys.